Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Immunoglobulin

När vi säger ordet antikroppar kan vi egentligen mena två olika saker. Det en är antikroppar som är en form av utsöndrade ämnen som finns i blodet, det andra är immunoglobuliner (Ig) som sitter fast på B-cellens yta. Det finns dessutom flera former av Ig, dessa delas upp i IgA, AgD, IgE, IgG och IgM. De har allihop en struktur som ser väldigt lika ut. Hela Ig ser ut som som ett stort Y, och detta Y kan delas in i följande delar: Fc-del, Fab-fragment, antigenbindande del, hinge region, tung kedja och lätt kedja.

Fc-del

Fc är en förkortning av F konstant, från engelskans F constant. Detta är immunoglobulinets ”fot.” Fc-delen ändrar sig inte, utan är alltid densamma. Den är dessutom densamma för alla Ig-isotoperna, men med den skillnaden att de har olika antal kolhydrater placerade på olika ställen utmed Fc-delen. Våra celler känner igen Fc-celler på ett immunoglubolin med hjälp av receptorer. Själva botten på Fc-delen kallas för C-terminal, eller snarare karboxylterminal.

Fab-fragment

”Armarna” på immunoglobulinets Y-form kallas för Fab-fragment, de är två stycken. Varje Fab-fragment delas dessutom upp i två delar, där den inre delen är en konstant del som alltid är densamma (precis som Fc-delen). Men det är den övre delen som är den vi ska lägga lite extra energipå att sätta oss in i. Den kallas för antigenbindande del.

Antigenbindande del

Den antigenbindande delen är alltså en del av Fab-fragmentet. Det är den här antigenbindande delen som skiljer sig åt mellan de olika isotyperna, vilket gör att de riktar in sig mot olika typer av antigen vår kropp kan drabbas av. På toppen av den antigenbindande delen finns aminosyror, och dessa är specifika för de olika Ig-isotyperna. Det är aminosyrorna som binder till antigenet, och platsen där aminosyrorna finns kallas för N-terminal, eller aminoterminal.

Hinge region

Platsen där Fc-delen möter Fab-fragmenten kallas för ”hinge region.” Denna plats gör att Fab-fragmenten kan röra på sig. Tack vare dem är immunoglobulinet fexibelt, det kan binda till flera olika ytor som annars skulle vara svåra att nå. Hinge region ser lite olika ut på de olika Ig-isotoperna, och IgM och IgE saknar hinge region helt och hållet. Vad som också är viktigt att komma ihop när det gäller hinge region är att det finns en process som kan ske i kroppen, där en Ig-isotyp blir till en annan form av Ig-isotyp. Det sker ett ”klassbyte.” Immunoglobulinets delar separeras i hinge regionen, och delar byts ut. Jag kommer gå igenom detta i detalj i kommande inlägg.

Kedjor och domäner

Kedjorna består av protein. Protein består, som du säkert vet, av peptider so i sin tur består av aminosyror. Den tunga och lätta kedjan hålls ihop med hjälp av disulfid-bindningar. Dessa bindningar gör så att polypeptiderna veckar sig. Veckningarna skapar kompakta runda områden som kallas för domäner. Varje sådan domän bildar i sin tur en annan veckning som jag skulle kunna kalla för beta-veckat blad. Det beta-veckade bladet hålls på plats av disulfid-bindningar. De olika domänerna har olika namn. Ett exempel är domänerna CH1 och CH2. Mellan dessa domäner finns hinge region.

Tung kedja

Alla Ig består av två typer av kedjor. Kedjan finns i dubbel uppsättning i immunoglobulinets Fc-del (det är alltså bara den tunga kedjan som bildar Fc-delen), medan det på Fab-delen bara är på insidan som den tunga kedjan finns. Det finns fem typer av tung kedja, och det är typen av tung kedja som används för att dela in immunoglobulinet i de olika klasserna: IgA, IgD och så vidare. På den tunga kedjan finns fyra till fler domäner.

Lätt kedja

Den lätta kedjan sitter på utsidan av Fab-fragmenten. Det finns bara två typer av den, kallade kappa och lambda. Lambda kan sedan delas in i undergrupper. Det som skiljer kappa från lambda är skillnader i olika aminosyrasekvenser som finns i domänen. På den lätta kedjan finns två domäner.

De fem isotyperna

IgA är både en monomer och en dimer. Att IgA är en monomer innebär att den kan vara alldeles för sig själv, medan en dimer är när två IgA går ihop med varandra. Monomeren kan man hitta i epitellager, så som våra slemhinnor där den hindrar bakterier och virus från att fastna och ta sig in. Dimern finns i vårt sekret, så som bröstmjölken, saliv och tårar. IgA kan dessutom delas in i två underkategorier, så kallade subklasser: IgA1 och IgA2. Av dessa har IgA2 en kortare hinge region, och den är dessutom också mer resistent mot olika typer av mikroorganismer. När vi drabbas av en mikroorganism transporteras IgA ut genom våra celler (genom epiteltagret) och släpps sedan ut på slemhinnans utsida där det ska vara. IgA finns inte i vårt blod och binder inte till komplement.

IgD är en monomer som sitter på B-cellens membran och fungerar som en receptor och binder till antigen. Den binder inte till komplement och finns heller inte löst i vårt blod.

IgE är också en monomer som utsöndras i vårt sekret. Det binder till mastceller och basofila celler med hög affinitet (styrka) och om IgE binder till ett antigen gör det så att dessa blodceller börja skapa lösliga mediatorer. Då får kroppen en väldigt stark reaktion. Dessutom klarar IgE att försvara kroppen mot mask genom att få de eosina blodcellerna att släppa ifrån sig ett enzym. IgE binder inte till komplement.

IgG är en monomer som är den främsta av alla immunoglobuliner när det gäller kroppens sekundära försvarslinje. Den kan binda till två antigen på en och samma gång, och därför säger man att den är tvåvärd. Det kan opsonisera bakterier, vilket gör att de fagocyteras lättare. Den binder dessutom till komplement, och är den enda Ig som passerar placentan (livmorden). Precis som med IgA finns de flera undergrupper av IgG. IgG1 och IgG2 är bättre på att opsonisera bakterier än Ig4. IgG finns överallt i kroppen, och i samband med alla sjukdomar.

IgM sitter också på B-cellen och fungerar som en antigenreceptor, precis som IgD. När IgM binder till ett antigen aktiveras B-cellen som då blir till en plasmacell. Plasmacellen producerar antikroppar, som ju är lösliga och finns i blodet. Dessa antikroppar som kommer från IgM som är B-cellsreceptor kommer då att ha precis samma specificitet som B-cellsreceptorn. Tänk på det som ett pussel. Man kan säga att IgM och antikroppen är som exakt likadana pusselbitar, det är bara en viss typ av annan pusselbit (antigen) som passar. IgM binder till komplement och kan ibland finnas i vårt sekret. IgM kan göra något som de andra Ig inte klarar; de kan bilda en pantamer. En pantamer består av fem stycken IgM som binder till varandra, och utseendet på pantameren liknar en snöflinga.

Immunoglobulin, beskrivning av den generella uppbyggnaden.

Källa: 

Basgruppsmöte. Linköpings Universitet. 2014-11-27.

Katzung, B G et al. Basic and clinical pharmacology. 12:te upplagan. USA: The McGraw-Hill Companies. 2012.

Levison, W. Medical microbiology and immunology. 13:de upplagan. USA: McGraw-Hill Education. 2014.

Murray, R K. et el. Harpers Illustrated Biochemistry. Kina: The McGraw-Hill Companies. 2012.

Omazik, B.  Immunologi. Översikt. Kompendium från Karolinska Institutet. 2014-11-25.

19 comments on “Immunoglobulin

  1. Pingback: Det medfödda immunförsvaret | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Adaptivt immunförsvar och immunkänslighet hos spädbarn | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Adaptivt immunförsvar | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: T-celler | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: VFU2 – Klinisk patologi och genetik (vecka 2 av 2) | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: Immunologiska metoder | Biomedicinsk Analytiker

  7. Pingback: VFU2 – första veckan | Biomedicinsk Analytiker

  8. Pingback: B12- och Folatcykeln | Biomedicinsk Analytiker

  9. Pingback: Järnomsättning | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 30 november, 2014 by in - Infektion, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: