Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Bakteriologi (glosor)

När det gäller bakterier finns det en massa ord som det är viktigt att vi förstår och kan förklara. Bakterier kan ju vara grampositiva eller gramnegativa, men de har också olika virulensfaktorer, olika resistens, man klassar dem på lite olika grunder. Alla dessa saker är viktig att känna till för att kunna avgöra vad det är för bakterie man har att göra med, vad den kan ställa till med och hur den ska behandlas. Just den här terminen finns det ett antal bakterier som har förekommit i både föreläsningar och laborationer. Därför tänkte jag gå igenom de olika begreppen i det här inlägget. Senare kommer jag också att tala om vilka bakterierna vi gick igenom den här terminen är, och vilka faktorer som stämmer överens med dem.

Taxonomi. Detta är de regler som styr namngivning åt och indelning av olika organismer. När det gäller just bakterier dela de in efter egenskap, vilket kallas för fenetiskt klassificieringssystem. Bakterier är prokaryoter då de saknar cellkärna och organeller. Sedan kan bakterierna delas in i två undergrupper: eubakterier och archaebakterier. Bakterierna delas in i huvudgripper, dessa delas in i familj som i sin tur delas in i genus och sedan arter. Om vi tittar på bakteriens namn, exempelvis Escherichia coli, så är Escherichia bakteriens genus och coli är bakterien art.

Morfologi är läran om, i det här faller bakteriers, form och struktur. Det säger alltså något om hur bakterierna är uppbyggda, och hur de ser ut i ett mikroskop.

Gramfärgning. Vi brukar ofta gramfärga bakterier, ofta är de ju antingen grampostivia eller gramnegativa. Vilket de är beror på uppbyggnaden av deras cellvägg. Men det kan också vara bra att nämna att vissa bakterier inte går att gramfärga över huvud taget. Det beror på att de saknar cellvägg. Ett exempel på en sådan bakterie är Chlamydia trachomatis.

Lagringsform. Olika bakterier lagras på olika sätt, vilket innebär att de ligger på olika sätt om man tittar på den i ett mikroskop; kocker som är runda eller kanske lite ovala kan ligga enskilt eller tillsammans. Enskilt kallas de bara för kocker, men ligger de två och två kallas de diplokocker, men de kan också ligga i klumpar. Bakterier som är stavformade (de ser nästan ut som risgryn) kan också ligga för sig själva, två och två eller i kedjor. Sedan finns de så kallade spirillerna som ser lite skruvade ut. Hur bakterier ligger i ett mikroskop säger något om vad det kan vara för bakterie, eftersom olika bakterier har olika lagringsform.

Patogenicitet. Detta beskriver en bakteries förmåga att skada den som bär på bakterien. Det finns exempelvis bakterier som inte är patogena, i alla fall inte när de finns på rätt plats i kroppen. Dessa bakterier hör till vår normalflora och ska finnas. Ett exempel på E. coli som finns i tarmen. En patogen bakterie är salmonella som inte ska finnas i vår tarm.

Virulens beskriver hur patogen en bakterie är. Även om många bakterier är patogena, är vissa mer patogena än andra.

Virulensfaktor. Bakterier har olika metoder som de använder sig av för att orsaka oss människor skada, och dessa metoder kallas för virulensfaktorer. De finns många olika sorters virulensfaktorer, några av dem är vidhäftning, kapsel, biofilm, protein A, rörlighet, toxiner, sekretionssystem, endosporer, enzymer, antibiotikaresistens och qourosensing. Vi fördjupar oss liter i dessa!

Vidhäftning. Ett annat ord för detta är adhesion. Det innebär att bakterien har en liten ”arm” som kallas för fimbrie som den kan sticka ut och använda för att sätta fast sig själv i våra celler. Det finns olika sådana ”armar” som fungerar på olika sätt; lektin är ett protein hos bakterier som binder till det socker som finns runt våra proteiner, typ-1-fimbrier binder till mannos, P-fimbrier binder till blodgruppsagtigen P När vi ändå pratar om vidhäftning måste jag också nämna ordet adherens.

Adherens är olika faktorer som gör det lättare för bakterier att binda till våra celler, vår vävnad. Fimbrier är ett sådant exempel. Några andra exempel på adherensfaktorer är lipoteikoinsyra, adherensproteiner, kapsel och slemlager.

Kapsel. Vissa bakterier omger sig med en kapsel. Ibland kan det också finnas ett slemlager runt kapseln. Kapsel sitter tätt bunden runt bakterien på ett välorganiserat sätt. Den skyddar bakterien mot kroppens olika försvarsmekanismer, så som våra antikoppar, våra komplementproteiner, fagocytos samt antibiotika vi kan tänkas äta. Kapseln kan bestå av polysackarider eller polypeptider, och har en antigen funktion. Antigen är ju ett främmande ämne i kroppen, och om man känner till vad det är för antigen kan man identifiera det genom att använda sig av antikroppar i immunoserologiska analyser.

Slemlager. Slemlagret som finns runt vissa bakterier sitter på utsidan av dess kapsel och består av långa sockermolekyler. Om man jämför kapseln och slemlagret med varandra sträcker sig slemlagret längre ut från bakterien (det har en större yta), och det väl mindre välordnat än kapseln. Slemlagret är lösare än kapseln. Slemmet har samma uppgift som kapseln, det hjälper bakterien att skydda sig mot vårt försvar och mot antibiotika. Slemlagret finns ofta hos gramnegativa stavar.

Biofilm. Vissa bakterier kan bilda en så kallad biofilm, det är ett slemlager. I dessa finns det ofta mycket bakterier och mycket olika sorters ämnen som bakterier släpper ifrån sig. Ofta finner man ju biofilmen i exempelvis luftrören.

Protein A. Detta är ett protein som vissa bakterier utsöndrar. När bakterien attackeras av våra antikroppar kommer protein A att se till så att antikropparna binder in till bakterien på ett bakvänt sätt. Antikroppen, som består av två delar (Fab-del och Fc-del) kommer att binda till bakterien med sin Fc-del i stället för Fab-delen. Resultatet av detta blir att bakterien skyddar sig själv mot fagocytos, eftersom våra blodkroppar inte reagerar.

Rörlighet. Vissa bakterier har en så kallad pili som hjälper bakterien att förflytta sig. Pili och fimbrier är samma sak, medan flageller är något annat. Flageller används till förflyttning medan fimbrier används till vidhäftning. Längst ut på fimbrierna sitter adhesionproteiner.

bacteria-1832824

Bakterie.

Toxiner. Detta är de gifter som bakterier kan producera. Dessa kan i sin tur delas in i två undergrupper: exotoxiner och endotoxiner. Exotoxiner är en typ av proteiner som bakterien släpper ut. Det kan exempelvis vara enterotoxiner, neurotoxiner, cytolytiska toxiner, A- och B-toxiner eller superantigener. Exempel på exotoxiner är exotoxin A och B som både har förmåga att inaktivera GTPase, alltså den process som sker vid cellsignalering genom G-proteiner.  Endotoxiner är sådana gifter som finns i bakteriens cellvägg (lipopolysackarider, lipoproteiner, teikoinsyra). När bakterien går sönder (lyserar) släpps dessa gifter ut i kroppen. Lipopolysackarider finns bara i den gramnegativa bakteriens cellvägg. Teikoinsyra finns bara hos grampositiva bakterier. Enterotoxiner är en form av  exotoxin som ger symptom på matförgiftning. Ett exempel på ett enterotoxin är Toxin A som utsöndras av bakterien Clostridium difficale. En del toxiner är cytotoxiska. De dödar våra blodceller.

MAC. Förkortningen står för Membrane Attack Complex. Detta är en del av vårt komplementära immunförsvar. MAC är en molekyl som kan lysera (ha sönder) komplement.

Sekretionssystemet är till för att hjälpa bakterien med att släppa ut sina exotoxiner. Olika bakterier har olika former av sekretionssystem.

Endosporer. Det är endast grampositiva stavar som kan bilda endosporer, och det sker genom en ovanlig form av celldelning (replikation). Hela processen börjar när bakterien drabbas av brist på den näring den behöver. Då börjar endosporen att bildas inne i bakterien, är väldigt tåliga; de tål kyla och värme, klarar sig bra utan näring, klarar dessutom olika kemiska ämnen, och skyddas av flera lager skal. När endosporen är färdigbildad dör bakterien och bryts ner. Kvar finns endosporen som är ett slags vilotillstånd för bakterien. Bakterien är inte aktiv, men om endosporen får den näring den behöver kommer den att utvecklas till en bakterie igen, som kan dela sig och föra smittan vidare. En endospor kan klara sig i årtionden.

Enzymer. Det finns naturligtvis väldigt många enzymer hos bakterier, men de som är viktiga den här terminen är främst koagulas, proteas, hyaluronidas och lipas. Koagulas är ett enzym som bryter ner fibrinogen till fibrin. Bakterien kan skydda sig själv mot fagocytos när den täcks med fibrin. Om man tror att man har att göra med en bakterie som utsöndrar koagulas kan man utsätta den för ett koagulastest.

Antibiotikaresistens. Vissa bakterier har enzymer, så som betalaktamas, som klarar av att bryta ner antibiotika. Dessa bakterier anses vara resistenta. Det skulle också kunna vara så att det har skett en mutation i bakteriens penicillinbindande proteinet (PBP). Det resulterar i så fall i att de aktiva ämnena i antibiotikan inte känner igen sitt målprotein (det protein som antibiotikan ska binda in till, alltså själva receptorn) och då kan antibiotikan inte binda in, och heller inte bryta ner bakterien. En del bakterier skapar andra typer av hinder mot antibiotikan. Det kan vara i form av så kallade selektiva pumpar och effluxpumpar. Det innebär att bakterien hela tiden pumpar ut lika mycket antibiotika som den tar in. Antibiotikan hindras på det viset från att bryta ner bakterien. Bakterier som är resistenta kan dessutom föra över sin resistens mellan sig. Detta beskriver jag i inlägget om antibiotikaresistens.

Qourosensing. Detta är en form av gruppaktivitet som bakterierna kan ägna sig åt. Bakterierna samarbetar genom att de förökar sig och släpper ifrån sig en signalsubstans (ett kemiskt ämne), och när det finns tillräckligt många av dem på ett och samma ställe aktiverar de allihopa nya gener som kan vara virulenta. Vissa av de bakterier som ägnar sig åt detta är självlysande, de finns ofta på rutten fisk kan jag nämna som lite kuriosa.

Metabolism är ju detsamma som att bryta ner mat. Vissa bakterier kan, när de förbränner sin näring, utsöndra ämnen (restprodukter från metabolismen) som hämmar en del ämnen som bildas i vår kropp i samband med fagocytos. Exempel på detta är hur enzymet katalas som finns hos katalaspositiva bakterier kan inaktivera ämnet väteperoxid som bildas i vår kropp och som annars dödar bakterier.

Antigenvariation. Vissa bakterier klarar av att ändra på sitt eget antigen (som ju finns på bakteriens yta i form av pili) medan det pågår en inflammation i kroppen. På det viset blir det svårare för våra antikroppar att hitta dem, det blir svårare för vårt försvar att ta hand om bakterierna. Anledningen till antigenvariationen är att olika gener hos bakterien kan koda för olika varianter av pili.

Invasivitet är när en bakterie tar sin in i en cell. De kan också tas sig igenom celler, och vidare in i nästa cell, och nästa cell. På det viset kan de förstöra många celler och ta sig långt in i kroppen.

Invasiv

Invasivitet. Vissa bakterier har förmågan att ta sig in i våra celler och vidare in i kroppen. Ett exempel på en sådan bakterie är invasiv Haemophilus influenzae.

 Källa:

Basgrupppsträff. Linköpings Universitet. 2014-10-30.

Forslund, T. Bakterievirulens. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-10-07.

Levinson, W. Review of medical microbiology and immunology. 13:de upplagan. USA: McGraw-Hill Education. 2014.

Ryan, K J. et al. Sherris medical microbiology. 5:te upplagan. USA: McGraw-Hill Education, Inc. 2012.

4 comments on “Bakteriologi (glosor)

  1. Pingback: Antibiotikaresistens | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: VFU2 – första veckan | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Skriftlig tentamen i Laboratorievetenskap in endokrinologi och infektion | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Toll Like Receptorer och cellsignalering | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 19 november, 2014 by in - Mikrobiologi T3, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: