Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Okända prover: Allmän odling

Det här provet bestod av sekret från ett sår. Provet odlades ut på fyra agarplattor; hematinagar, cledaagar, aerob blodagar och anaerob blodagar. Hematinagarn fick en liten antibiotikadisk (en oleandomycindisk) innan den placerades i koldioxidmiljö, de övriga två plattorna i ett vanligt värmeskåp. Samtliga plattor inkuberades i 37 C. Den andra dagen togs agarplattorna fram.

Anaerob blodagarplatta. En anaerob blodagarplatta är som vilken blodagarplatta som helst, med den skillnaden att den placeras i en anaerobklocka över natten, där temperaturen är 37 C. Den placeras alltså i en miljö som består av koldioxid. Detta kommer att gynna de bakterier som lever av koldioxid, medan bakterier som behöver syre kommer att hämmas och dö. På den här agarplattan såg vi små bakteriekolonier som luktade väldigt illa. Det skulle kunna tyda på någon form av grampositiva stavar, men för att kunna bedöma vad vi hade att göra med för typ av bakterie, och hur vi skulle gå vidare, måste vi också titta på den aeroba blodagarplattan. De två plattorna sa bedömas tillsammans.

Aerob blodagarplatta. Detta är också en blodagarplatta som alla andra. Skillnaden består i hur man behandlar den. Plattan placeras i ett vanligt värmeskåp, 37 C. Detta innebär att bakterierna på plattan utsätts för vanlig luft, de får tillgång till syre, till skillnad från bakterierna på den anaeroba plattan som bara får koldioxid. Här kunde vi på laborationens andra dag se små, vita bakteriekolonier som var lite genomskinliga och torra. Detta skulle kunna tyda på en Streptococcus, alltså raka motsatsen till vad vi trodde oss se i den anaeroba blodagarplattan.

När en och samma bakterie växer på både anaerob och aerob blodagarplatta kan det vara en av väldigt många olika sorters bakterier, men det är de bakterier som endast växer på den anaeroba blodagarplattan, så kallade obligat anaeroba bakterier, som är av betydelse. Vi var som sagt lite osäkra på om det verkligen var samma typ av bakteriekolonier på de båda plattorna. Därför valde vi att gå vidare med att gramfärga kolonier från både den aeroba och den anaeroba blodagarplattan.

Cledagarplatta. Det här är en platta som i vissa fall kan ändra färg när man odlar bakterier på den. Agarn innehåller laktos, och om det skulle vara laktosjäsande bakterier på plattan kommer plattan att bli gul. Laktosen fungerar alltså som en pH-indikator. Men det är inte alla bakterier som jäser laktos eller andra ämnen, därför är det viktigt att verkligen titta på på de bakteriekolonier man ser på plattan även om den inte blivit gul. Vi såg små gula eller kanske lite vitaktiga bakteriekolonier, på en platta som inte ändrat färg. Detta tydde på att vi hade att göra med någon form av grampositiv kock.

IMG_2316

Cledagar.

Hematinagarplatta. Det här är en platta som innehåller upphettat blod, ett ämne som är rikt på näring och är lätt för bakterierna att komma åt snabbt. Med hjälp av plattan kan man odla bakterier som Haemophilus, Neisseria och Moraxella. Men det är också viktigt att komma ihåg att många av de bakterier som kan växa på en vanlig blodagarplatta ockå klarar av att växa på en hematinagarplatta. Åter igenom måste man titta på alla plattor, jämföra och fundera. På hematinplattan fanns det bakteriekolonier som fick att tänka att det kanske var de grampositiva Staphylococcus i alla fall. De var dessutom var resistenta mot oleandomycin. Oleandoycin är en antibiotika som skiljer olika bakterier åt som kan växa på hematinplattan. Neisseria hämmas, det växer alltså inte runt oleandocyndisken, medan Haemophilus växer. Alltså kunde vi utesluta Haemophilus, men inte Neisseria.

Men nu hade vi ju många plattor att ta hänsyn till, och utifrån våra observationer på de fyra agarplattorna, och med hjälp av laborationsinstruktionens olika beskrivningar av hur olika bakteriekolonier ser ut i, tänkte vi att vi skulle kunna ha att göra med en grampositiv kocker, kanske staphylococcus. Vi var dock osäkre, och hoppades på att gramfärgningen skulle ge oss svar.

Gramfärgning. Vi hade kunnat avstå från att gramfärga kolonierna på den anaeroba blodagarplattan, eftersom bakterierna växte på båda plattorna. Men som jag skrev var vi lite osäkra på om det verkligen var samma typ av bakterier, därför valde vi att gramfärga bakterierna från alla agarplattor. Gramfärgningen visade samma sak på alla objektglas.

Tyvärr gjorde vi därefter en total felbedömning som ledde till att allt vi gjorde efter gramfärgningen blev fel. Vi bedömde att de vi såg i mikroskopet var en grampositiv kock. Därför bestod alla fortsatta tester av sådana tester som görs för att ta reda på vilken typ av kocker vi hade att göra med. Om det varit en grampositiv kock hade allt vi gjorde varit rätt, därför beskriver jag allt. Det kan ju vara bra att veta vad man gör om man för tester om har en grampositiv kock i sitt mikroskop.

Katalastest. Vi gjorde ett katalstest som visade ett positivt resultat. Eftersom katalastestet används i syfte att skilja två kocker från varandra – streptokocker som är katalasnegativa och stafylokocker som är katalaspositiva – tänkte vi att vi var på rätt spår. Vi var ganska säkra på att vi hade att göra med en staphylococcus. Men för att vara helt säkra måste vi fortsätta med testerna.

Koagulastest. Därefter gjorde ett koagulastest som visade oss att bakterien var koagulasnegativ. Koagulastestet använd ju för att skilja en staphylococcus från andra staphylococcus: stsaphylococcus aureus är den enda stafylokocken som är koagulaspositiv. Alltså kunde vi utesluta just Staphylococcus aureus, men det kunde fortfarande vara någon annan typ av staphylococcus.

Utifrån resultatet från gramfärgningen och de utförda testerna bestämde vi oss för att det verkligen var en staphylococcus vi hade att göra med. Nu måste vi avgöra vilken art det var. Därför odlade vi ut bakterien på två nya agarplattor, den här gången en chapmanplatta och en DNAs-platta.

Chapmanplattan innehåller ju bland annat salt, vilket gör att de flesta grampositiva bakterier dör på den. Det vill säga alla utom just stafylokocker som har förmåga att överleva i natriumklorid. I övrigt fungerar chapmanplattan precis som cledagarplattan; den innehåller ämnet mannit som ändrar färg om bakterierna (staphylococcus) på den klarar av att fermentera mannit. Plattan blir i så fall gul. Det är främst Stsphylococcus aureus som jäser mannit, en del andra stafylokocker gör det men inte alla. Det räcker alltså inte med att konstatera ett eventuelt färgomslag på plattan, man måste också titta på bakteriekoloniernas utseende, konsistens och lukta på dem. I vårt fall hittade vi inga bakteriekolonier alls på plattan när vi studerade den under laborationens tredje och sista dag. Därmed måste vi utesluta staphylococcus.

DNas-agarplattan innehåller DNA. Vissa bakterier har ett enzym (DNas) som bryter ner DNA. Om man odlar ut bakterien på plattan och inkuberar den över natten i 37 C, kan man droppa lite saltsyra på bakterierna. Om bakterierna på plattan har enzymet DNas kommer saltsyran göra så att området kring bakterierna och saltsyran blir grumlig. Metoden används för att skilja Staphylococcus aureus som har DNas från andra typer av stafylokocker. Eftersom vi redan hade uteslutit staphylococcus när vi tittade på chapmanplattan tänkte vi att det här testet kommer att bli negativt, vilket det också blev.

Novobiocin är en form av antibiotika som hämmar bakterien Staphylococcus epidermis, medan Staphylococcus saprophyticus växer (är resistent). Vi placerade ut en novobiocindisk på någon av plattorna, jag minns inte vilken. Bakterien visade sig vara resistent mot novobiocin, vilket gjorde att vi kunde utesluta Staphylococcus saprophyticus.

Resistensbestäming. Vi gjorde en resistensbestämning genom att odla ut bakterien på en MH-platta i 37 C över natten mot den tredje och sista laborationsdagen. När vi sedan tittade på plattan såg vi att bakterien var resistent mot alla de antibiotikasorter (fem stycken) som placerats ut på agarplattan.

Slutsats. I mikroskopet hade vi sett en grampositiv kock. Bakterien växte inte på chapmanplattan, var resistent mot novibiocin, innehöll inget DNas-enzym och var koagulasnegativ. Med hjälp av lathunden i laborationsinstruktionen drog vi därför slutsatsen att vår bakterie måste vara en Staphylococcus saprofyticus. Detta visade sig dock vara helt fel. Det vi hade i provet var ingen bakterie över huvud taget, utan en svamp.

Alternativa lösningar

Det avgörande felet vi gjorde var att vi aldrig tänkte på proportionerna. Svampen såg visserligen ut som en grampositiv kock i mikroskopet, men det var alldeles för stor för att vara en bakterie. Om vi hade insett att detta kan vara en svamp skulle det mest lämpliga ha varit att gå vidare med att göra ett serumtest. När man gör ett serumtest rör man ut en svampkoloni i kalvserum, för att sedan inkubera det i 37 C under några timmar. Därefter kan man pipettera upp svampen från botten av röret och placera det på ett objektglas för att titta på det i ett mikroskop. När man gör det ska man lägga ett täckglas på suspensionen, eftersom den annars blir för tjock. Det är just svampen Candida albicans som troligen fanns i det här provet. I mikroskopet skulle vi i så fall ha sett de kockliknande runda formerna med små utskott (det är dessa som växer ut när man inkuberar svampen i kalvserum), vilket är typiskt för just den här svampen. Anledningen till att ”bakterien” var resistent mot all testad antibiotika var just att det inte var någon bakterie. Svamp behandlas med helt andra former av antibiotika än bakterier.

Källa:

Forslund, T. Okända prover. Laboration. Linköpings Universitet. 5-7 november 2014.

VetBact. Veterinärmedicinsk Bakteriologi: information om betydelsefulla arter. 2014. (Hämtad 2014-11-05).

4 comments on “Okända prover: Allmän odling

  1. Pingback: Heterotrimera G-proteiner | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Praktiskt Tentamen: Laboratorievetenskap inom endokrinologi och infektion | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Okända prover: Feaces | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Okända prover: Övriga analyser | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: