Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Okända prover: Nasopharynx

Provet från nasopharynx odlades ut på två plattor, en blodagarplatta och en hematinplatta. Blodagarplattan inkuberades i värmeskåp, 37 C, över natten, medan hematinplattan inkuberades i koldioxid (också i 37 C). På hematinplattan hade vi dessutom också placerat ut en oleandomycindisk. Dagen därpå kontrollerade vi agarplattorna.

Blodagarplattan visade små går bakteriekolonier på plattan. De var inte slemmiga på något sätt i sin konsistens, och färgen var gråblå. Vi tyckte oss också se en alphahemolys. Det finns egentligen tre sorters hemolys, alpha, beta och gamma. Alphahemolysen är grönaktig, det blir som en nästan snorgrön färg runt bakterierna. Staphylococcus aureus kan jäsa glukosen på en blodagarplatta, men då uppstår betahemolys som är gul till färgen. Streptococcus jäser däremot glukosen till grön alphahemolys. Därför uteslöt vi staphylococcus och tänkte att vi hade en Streptococcus på plattan.

Hematinagarplattan visade oss bakteriekolonier som liknade de som fanns på blodagarplattan. Bakterien hade dessutom också undvikit oleandomycindisken, vilket innebar att den var känslig mot denna antibiotika. Bakterier som är känsliga mot oleandomycin är Neisseria. Hade det varit Hapmophilus hade den växt i närheten av disken utan problem. Därför kunde vi utesluta Haemophilus. Det skulle kunna vara en Neisseria, men också andra bakterier. Bakterien visade en eventuell alphahemolys, precis som på blodagarplattan. Därför tänkte vi att det nog är en Streptococcus i alla fall.

img_23152

Hematinagar.

Gramfärgning. Vi gramfärgade bakterierna, och i mikroskopet kunde vi tydligt se att bakterierna från hematinagarplattan och blodagarplattan var samma, en grampositiv diplokock. En liten funderade vi på om de eventuellt var gramnegativa. Men vi tyckte att de var för mörkt färgade för att var det, därför bestämde vi oss för att gå vidare med de tester som görs på grampositiva kocker. Bakterien odlades därför ut på två nya agarplattor.

Esculinplattan innehåller järn som kan fälla ut, precis som KIA-röret kan fälla ut järnsulfid när man gör en artbestämning av bakterier genom jäsningsserie i rör. Plattan används bara för att visa på en enda bakteriesläkt: Enterococcus. Om den finns på plattan fälls järnet ut. Plattan inkuberades över natten, i 37 C. Resultatet vi fick var dock negativt.

Blodgentianaplattan används för att hindra att de bakterier som vi brukar ha i halsen (vi har många olika sorters bakterier i halsen som är helt normala och som ska finnas där) ska kunna växa. Det är ämnet gentiana som hämmar dem, men plattan innehåller också hästblod som är bra för bakterier som växer. Vi placerade dessutom ut två antibiotikadiskar på plattan; en optochin- och en bacitracindisk. Resultatet efter en natt i värmeskåp, 37 C, visade oss att bakterien var känslig mot optochin. Känsligheten mot bacitracin kunde vi inte avgöra, resultatet var otydligt, men kanske att bakterien var känslig även mot denna antibiotika. Vad bacitracin gör är att det hindrar streptokocker i grupp A som skapar betahemolys (gul hemolys) från att växa till sig. Streptokocker finns i många olika grupper, och de streptokocker som kommer från andra gruppen än just grupp A kan alltså växa till sig trots bacitrindisken. Nu drog vi inte direkt någon slutsats utifrån bacitrindisken, eftersom resultatet var otydligt. Men eftersom bakterien var känslig mot optochin kunde vi dra en del slutsatser utifrån det. Optochin är ett ämne som fungerar lite som en tvättlösning. Den bakterie som inte tål optochin heter pneumoniae. Genom optochin kan man alltså skilja på Streptococcus pneumoniae och andra streptokocker som jäser glukos och bilda alfahemolys. I det här fallet innebar optochindisken att vi kunde utgå ifrån att bakterien på plattan var en pneumoniae.

Slutsats. Vår slutsats var att eftersom bakterien inte växte på esculinagarplattan, men visade både växte och visade en alfahemolys på blodagarplattan och uppvisade känslighet mot optochin var bakterien en Streptococcus pneumoniae.

Källa:

Forslund, T. Okända prover. Laboration. Linköpings Universitet. 5-7 november 2014.

VetBact. Veterinärmedicinsk Bakteriologi: information om betydelsefulla arter. 2014. (Hämtad 2014-11-17).

4 comments on “Okända prover: Nasopharynx

  1. Pingback: DIYProject: Help Discover New Antibiotics through Citizen Science | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Praktiskt Tentamen: Laboratorievetenskap inom endokrinologi och infektion | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Okända prover: Feaces | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Okända prover: Övriga analyser | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 14 november, 2014 by in - Infektion, - Laborationer T3, - Mikrobiologi T3, Termin 3 and tagged , .
%d bloggare gillar detta: