Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Okända prover: Urin

Det här inlägget är en fortsättning på tidigare inlägg om Okända prover. I förra inlägget skrev jag om feaces-prover, här kommer jag skriva om hur vi hanterade urinprovet. Det kan vara bra att läsa alla de fyra inläggen som handlar om laborationen. De fyra analyserna gjordes under samma laboration, den varade i tre dagar. Även när det gällde urinprovet hade vi fått en remiss med en beskrivning av patientens symtom. Urinprovet odlades ut på två agarplattor: en blodagarplatta och en UTI-agarplatta. Båda inkuberades i värmeskåp, 37 C, till nästkommande dag.

Blodagarplattan används ofta som en början till att odla ut många olika bakterier från olika prover, inte bara urin. På den här plattan kunde vi se stora gråslemmiga bakteriekolonier. Vi luktade också på bakterierna, det kan vara en bra hjälp till att komma fram till vad det är för några bakterier. Dessa bakterier luktade gräsligt. Vi tänkte, med hjälp av laborationsinstruktionen som innehöll en bra beskrivning av olika bakteriekolonier, att det kanske kunde vara någon form av gramnegativa stavar. Men vi visste inte vilken typ.

UTI-agarplattan visade kolonier som hade en gammalrosa färg. Detta, tillsammans med resultatet från blodagarplattan, fick att anta att det var Escherichia coli (E. coli). Men för att vara helt säkra ar vi tvugna att göra fler tester.

IMG_2316

UTI-agarplatta med bakteriekolonier som visar en gammelrosa färg. Detta är typiskt för bakterien Escherichia coli.

Gramfärgning. E.coli är en gramnegativ stav. Det är alltid en hjälp på vägen att göra en gramfärgning när man ska ta reda på vilken typ av bakterie man har att göra med. Efter att ha gramfärgat bakterien i det här provet blev vi lite osäkra på om det var stavar eller kocker vi hade att göra med. Stavar är ju avlånga, medan kocker är runda. Men dessa var ganska otydliga tyckte vi, och önskade oss en högre förstoring. Vi tittade några gånger och bestämde oss slutligen för att det var gramnegativa stavar.

Oxidastest utfördes därefter, precis som jag beskrivit i inlägget om feaces-provet. Testet var negativt. Detta uteslöt bakterien Pseudomonas som är oxidaspositiv.

Artbestämning genom jäsningsserie i rör utfördes för att artbestämma bakterien, och visade att bakterien fermenterade både galaktos och laktos i KIA-röret. Det saknades dock utfällning av järnsulfid. I mannitröret kunde vi se att bakterien både fermenterade mannit och bildade gas. I urearöret saknades teken på ammoniak, och i ONPG/Indol-röret syntes det tydligt att bakterien spjälkar galaktosidas och bildar indol. Detta gjorde att vi kunde artbestämma bakterien till E.coli, med hjälp av lathunden i laborationsinstruktionen.

Resistensbestämning. Bakterien odlades ut på en MH-agarplatta. Fem diskar med fem olika antibiotikasorter placerades ut i en cirkel på agarplattan, och den inkuberades i 37 C. Dagen därpå avlästes plattan på samma sätt som vi gjort med feaces-provet. Det visade sig att E-coli-bakterien var känslig mot tre typer av antibiotika: Cefotaxin, Netilmicin och TrimSulfa. Bakterien var inte resistent mot någon antibiotika, men det fanns en viss tvekan kring dess känslighet vilket gjorde att vi bestämde oss för att endast godkänna de tre typer av antibiotika som bakterien var tydligt känslig mot.

Alternativa lösningar

Färgen på UTI-agarplattan hade kunnat vara annorlunda: vanlig rosa, solgul, blå, blå-turkos, gul-grön fluorescens eller biege-brun. Beroende på vilken färg den visat hade vi behövt göra andra utredningar än dem vi gjorde i det här testet. Några av färgerna tyder på grampositiva kocker, andra färger på gramnegativa stavar. Om det vi sett i mikroskopet hade varit en grampositiv kock hade vi inte gjort ovanstående tester. I stället hade i gjort ett katalstest och sedan samma tester som vi gjorde med den allmänna odlingen som kom från ett sår, eller de tester som gjorde med provet från nasopharynx helt beroende på om katalstestet varit positivt eller negativt. Om bakterien hade varit en Pseudomonas (positivt oxidastest) hade gjort på samma sätt som vi gjorde i den här analysen. En grampositiv stav kräver andra tester. I just den här laborationen visste vi att om vi hittar grampositiva stavar tillhör de arten Clostridium. Med för att skilja på C. perfringens från C. tetani hade vi behövs göra ett omvänt CAMP-test och odling i TGB-rör. Det finns många olika vägar att gå beroende på vilka bakterier man tror sig ha att göra med och vad de utförda analyserna hittills visat.

Källa:

Forslund, T. Okända prover. Laboration. Linköpings Universitet. 5-7 november 2014.

VetBact. Veterinärmedicinsk Bakteriologi: information om betydelsefulla arter. 2014. (Hämtad 2014-11-17).

5 comments on “Okända prover: Urin

  1. Pingback: DIYProject: Help Discover New Antibiotics trough Citizen Science | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: VFU2 – första veckan | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Transplantation och bortstötning | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Okända prover: Feaces | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: Okända prover: Övriga analyser | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 7 november, 2014 by in - Infektion, - Laborationer T3, - Mikrobiologi T3, Termin 3 and tagged , , , , .
%d bloggare gillar detta: