Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Stress

De flesta av oss har någon gång känt oss stressade. Men vad är stress egentligen? Ett annat namn för stress är General adaption syndrome (GAP). På svenska skulle man kanske kunna kalla det för generellt anpasningssyndrom?

När vi människor stressar, då är det en del hormoner som drar igång inom oss. Ett av dessa hormoner – som vi pratar mycket om under utbildningen – är kortisol. Nivån av kortisol i vår kropp kan påverkas för lång tid framåt om vi stressar under en längre tid. Syntesen av kortisol ökar på allt som kroppen upplever som stress, som exempelvis sport, hårt pluggande eller feber. När vi vilar och mår bra är våra hormoner  jämvikt, men när vi tränar, pluggar eller är sjuka bryts den jämvikten. Det är inget fel med det, kroppen återhämtar sig normalt sätt snabbt. Men! Om man stressar mycket under en alldeles för lång tid kan kroppen tappa förmågan att återhämta sig, och då kommer kortisolet att alltid vara alldeles för högt. Vi går igenom hur det går till…

Stressaxeln

Hypotalamus sitter i hjärnan och kallas på latin för nuklius partikularis (den stimuleras av thalamus, amygdala, och hippocampus). Från hypotalamus syntetiseras ett ämne som heter cortico releasing hormone (CRH) och antidiuretiskt hormon (ADH). Dessa två ämnen får i sin tur hypofysens framlob att börja producera adrenokortikotropiskt hormon (ACTH). Det hormonet påverkar binjuren till att producera kortisol som släpps ut i blodbanan. Processen kallas för stressaxeln och styrs genom negativ feedback. Om man stressar för mycket under en längre tid kan det bli skador på blodhjärnbarriären och det leder till att kortisol läcker ut i blodet och nivån sjunker aldrig.

Att mäta kortisol

Generellt sätt kan man mäta mängden av olika hormoner i blod, urin, lymfa, likvor och saliv. Just kortisol analyseras i saliv eller i håret. Skillnaden mellan dessa metoder är att om man analyserar mängden kortisol i saliv får man veta hur stressad personen är just nu. Men om man tar reda på mycket mycket kortisol det finns i en människas hår, då får man veta hur stressad personen har varit under en längre tid. En centimeter av håret motsvarar ungefär den kortisolnivå som en person har haft under en månads tid. Själva analysen går till ungefär så att man kan klippa håret och frysa ner det snabbt, krossa det och sedan analysera mängden fritt kortisol i det.

Men referensområden för olika hormoner kan vara väldigt olika, det kan också skilja sig mycket mellan olika människor. Det beror på att varje hormon har sin egen receptor, och vi människor föds med olika mängd av både receptorer och aktiva hormoner i kroppen. Vissa människor har fler receptorer och mer hormoner, medan andra har färre receptorer och en lägre nivåer av hormonet som hör till just den receptorn. Det är viktigt att komma ihåg detta när man analyserar hormoner.

Stress och coping

Under den första terminen, när vi läste Hälsa, Etik och Lärande 1 (HEL1), gick vi igenom det där med coping. Nu kommer vi tillbaka till det igen. Vår förmågan att hantera stress beror bland annat på hur bra vi är på coping. Aaron Antonovsky hade ju en teori om vad hälsa är, där han bland annat pratade om KASAM – känsla av sammanhang. Hans teori beskrev också coping som människans sätt att agera eller reagera på det som händer. Han delade upp coping i två delar: passiv och aktiv. Den passiva formen av coping är när vi anpassar oss till det som händer utan att egentligen försöka göra något åt det, medan den aktiva formen av coping innebär att vi försöker göra något för att förändra situationen som gör oss stressade.

Källa:

Hilke, S. Översikt hormonsystemet. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-09-18.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

4 comments on “Stress

  1. Pingback: Borttagna lösenord! | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Binjurens hormonsystem | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Ateroskleros | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Skriftlig tentamen i Laboratorievetenskap in endokrinologi och infektion | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 3 november, 2014 by in - Endokrinologi, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: