Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Vad är endokrinologi?

Endokrinologi är läran om de endokrina organen och de hormoner organen utsöndrar. Här kommer vi alltså in på några av de histologiska preparat som jag redan har gått igenom; sköldkörteln, binjurarna och hypofysen. Men de finns fler organ som är viktiga när man talar om endokrinologi; hypotalamus, bisköldkörtlarna, langerhanska öarna (som jag skrev om förra terminen) som finns i bukspottkörteln, brässen, levern, hjärtat, äggstockar och testiklar. Dessutom påverkas våra hormoner också av enskilda celler i GI-kanalen, fettvävnad samt njurarna. Det är exempelvis från fettet som kolesterolet kommer. Man brukar säga att de olika organen/cellerna insöndrar hormoner in i blodbanan. De utsöndras alltså inte. Läs gärna mitt tidigare inlägg om cellkommunikation, där du kan repetera de olika sätten på vilket ett hormon kan färdas genom kroppen och vad det får för effekter.

Hormoner och hur man delar in dem… 

Det är inte så lätt att dela in hormoner, de kan nämligen delas in på många olika sätt. Man kan dela in dem utifrån vilken typ av receptor de binder till, om de är fett- eller vattenlösliga, vilken typ av 2nd messenger de använder sig av, vad de har för verkan i kroppen och så vidare. I det här inlägger tänker jag göra en enklare indelning. Man kan också dela in dem i familjer, på samma sätt om man delar in floran efter familjetillhörighet (du minns säkert ramsan domän, rike, fylum, klass, ordning, familj, släkt och art). Några av de viktiga hormon-familjerna den här terminen är steroider, aminer, peptider och proteiner.

Steroider: Detta är en form av lipider, kroppen gör dem av fettet kolesterol. De olika steroiderna kan ha lite olika molekylär uppbyggnad, men de har några saker gemensamt; de består alla av fyra kolringar (alltså kolatomer som sitter ihop på ett sådant sätt att de bildar fyra ringar), de är fettlösliga, och de transporteras genom blodet bundna till ett protein. På det här ”skelettet” sitter det sedan olika former av funktionella grupper, beroende på vilken steroid det är. De olika steroiderna delas in sin tur in i olika klasser; androgener (manliga könshormoner), östrogener (kvinnliga könshormoner), progesteroner (styr menstruationscykeln och ser till att graviditeten fortsätter), mineralkortikoider (styr kroppens salt- och vattenbalans) och glykokortikoider (styr vår metabolism). Några exempel på steroider vi ska kunna den här terminen är östrogen, östradiol, progesteron, testosteron, aldosteron, ett annat exempel på steroid är gallsyror.

Aminer: Dessa hormoner innehåller, precis som det låter, en aminogrupp (-NH2). Aminerna har bildats från tyrosin som ju är en av aminosyrorna i vårt DNA. Tyrosin är således också en byggsten i vårt protein. Tyreoideahormonet som insöndras från sköldkörteln är ett exempel. Aminer kan också delas in i undergrupper. De har en katekolgrupp bundna till sig, tillsammans med aminogruppen. Tyrosin, som är ett ämne i sköldköreln där det bidrar till olika hormoner är ett exempel. Ett annat är dopamin. Dopaminoch adrenalinet bidrar till att vi blir pigga och alerta.

Peptider och proteiner: ja, de kan också vara hormoner. En peptid består av minst 50 aminosyror. Men aminens prekursos (alltså det ämne som omvandlas till peptiden, kan också kallas för prohormon) kan bestå av 250 aminosyror. Det betyder att prekursorn måste klippas isär i kroppen innan den blir till den biologiskt aktiva peptiden. Här har vi insulinet, som jag skrev om föregående termin, som ett bra exempel på peptid. Andra exempel är kalcitonin som reglerar kalciumnivåerna i kroppen. Ytterligare ett exempel är GnRH, gonadotropin releasing hormone. Det bildas i vår hypotalamus (i hjärnan) och bidrar till att könshormonerna i kvinnans äggstockar kan skapas.

Hormonbildning och insöndring

Alla hormoner har något som kallas för frisättande hormon. Det innebär att ett hormon gör så att ett annat hormon kommer ut i kroppen. Ett exempel på detta är att tryptoninfrigörande hormon (TRH, det står för engelskans thyroliberian hormone eller thryptonine releasing hormone). TRH, som är ett peptidhormon, bildas i hjärnans hypotalamus där det bidrar till att frisätta olika hormonerna. Anledningen till att kroppen har olika frisättande hormoner är att alla hormonerna måste styras väldigt bestämt. Det hade varit väldigt illa för oss om hormonerna kunde släppas fria i kroppen lite hur som helst.

Jag har under föregående termin berättat lite om positiv och negativ feedback. När det gäller hormoner fungerar dessa utifrån ett feedbacksystem som innebär att de produceras tills dess att vi har tillräckligt av dem. När den nivå av hormoner som vi behöver är uppnådd, då slutar de att produceras tills dess att nivån har sjunkit igen.

Nu kommer vi åter igen in på ämnet receptorer. De receptorer som tar emot hormonerna i cellen är intracellulära. Eftersom hormoner är fettlösliga kan de lätt diffundera in genom cellens membran, utan att behöva ta sig in genom någon kanal eller liknande. Väl inne i  cellen letar de upp sin receptor som aktiveras av att hormonet binder in. Inne i cellen finns också så kallade zinkfingerproteiner. De inaktiva receptorerna kallas chaperoner (heat-chock-proteines). Inbindning leder till transkription.

Biotillgänglighet, bioaktivitet och biorytm

Jag nämnde att steroiderna transporteras med hjälp av ett bärarprotein. Det är dock inte alla hormoner som binder till ett protein för att kunna åka runt i blodet. En del proteiner transporteras som de är genom blodbanan. Skillnaden mellan dessa olika transportformer är att när hormonet är bundet till ett bärarprotein, då är det inaktivt. När det i stället är fritt, då är det biologiskt aktivt. Ett finare ord för biologiskt aktiva ämnen är biotillgänglighet. Ett exempel på ett bärarprotein som vi arbetat en hel del med tidigare under utbildningen är albumin. Transportproteinerna skapas i lever, tillsammans med en del hormoner, och det är också där de bryts ner med hjälp av enzymer som heter cytochrome P450 superfamily (CYP). Det är precis som det låter en familj av flera olika enzymer. Hur lång tid det tar att bryta ner ett enzym beror helt på vad det är för protein och vad personen i fråga har för ålder, kön och eventuella sjukdomar. CYP är också väldigt viktigt när det gäller hur kroppen metaboliserar olika mediciner. Det kommer vi in på lite senare, när jag berättar om farmakologin.

Förutom biotillgänglighet finns det också något som kallas för biorytm. Många hormoner varierar i mängd beroende på vilken tid det är på dygnet, eller på månaden.  Ett exempel på detta är melatonin som är det hormon som gör oss sömniga. Nivån är hög på kvällen, och mycket lägre på morgonen. Istället är nivån av kortisol hög på morgonen, det hjälper oss att vakna. Ett annat exempel är luteiniseringshormonet (LH) som är ett könshormon. Nivåerna av LH varierar hos en kvinna, beroende på var i sin menstruationscykel hon befinner sig.

För den som vill lära sig mer om hormoner på egen hand finns en bra webbsida: Giagen.

Källa:

Hilke, S. Översikt hormonsystemet. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-09-18.

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E (red.). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Nilsson, S. Cellkommunikation och reglersystem. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-02-05.

5 comments on “Vad är endokrinologi?

  1. Pingback: Borttagna lösenord! | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Stress | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: VFU2 – nionde veckan | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Menstruationscykeln | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: Sköldkörtelns sjukdomar | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 3 november, 2014 by in - Endokrinologi, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: