Cortex cerebri: Lobus parietalis (Parietallob)

När jag började titta på det här preparatet blev jag lite förvillad till att börja med. Det finns så många latinska namn som är väldigt lika varandra, men som pekar på helt olika saker i hjärnan. Här kommer bara några exempel på vad jag menar:

  • Crus cerebri – hjärnskänkelarm
  • Cortex cerebralis – stora hjärnans hjärnbark
  • Cortex cerebelli – lillhjärnans hjärnbark

Ja, det finns många latinska namn som kan göra en förvillad. Det kan vara viktigt att veta det, så att man inte tar för givet att man har hittat det rätta namnet och det rätta preparatet bara för att det heter cortex cerenågot.

Cortex cerebri är det som på svenska kallas för hjärnbarken, eller helt enkelt stora hjärnans bark. Cortex cerebri är alltså detsamma som Cortex cerebralis. Här finns praktiskt taget allt vi människor är: våra tankar, vårt tal, våra känslor och minnen. Aktiviteten, alltså våra tankar, känslor, talet och minnena som finns där inne, kan registreras som hjärnvågor om man kopplar upp sig mot ett EEG. .Det finns olika sätt att dela in hjärnbarken, ett av dem är genom den så kallade Brodmannkartan, ta gärna en titt på den länken. Nu ska vi titta på parietalloben, som på latin kallas för Lobus parietalis. Det är den delen av hjärnan som sitter på bakre delen av hjässan. Nu till de olika delarna av preparatet!

Arachnoidea mater kan också kallas för spindelvävshinnan. Den delas i sin tur upp i två delar; en kraniell och en spinal vilket innebär att hinnan finns både runt hjärnan och runt ryggmärgen. Men i det här inlägger håller vi oss till hjärnan, och spindelvävshinnan är det mellersta lagret av tre hinnor som finns runt hjärnan och ryggmärgen (dura mater, arachnoidea mater och pia mater i nämnd ordning utifrån och in. Den här hinnan består av ett enda cellager som praktiskt taget är genomskinligt. Om man tittar noga kan man se att det finns ett tomt utrymme mellan arachnoidea mater och dura mater. Detta utrymme kallas för subduralutrymmet.

Pia mater: Ligger på ytan som det innersta av de tre lagren. Jag har nämnt pia mater tidigare, varför jag inte tänker fördjupa mig mer i det i detta inlägg.

Det finns också sex cellager som vi ska kunna i preparatet, och dessa liknar lagret som redan nämnt i det tidigare preparatet corpus cerebellum (lillhjärnan). De sex lagren är som följer (utifrån och in):

  1. Lamina moleculare: som tidigare nämnts i inlägget om lillhjärnan. Detta är ett lager som består av väldigt få celler, så kallade korgceller eller stjärnceller. Man kan också se en del nervtrådar, dessa ligger parallellt utmed pia mater.
  2. Lamina granularis externa: Liknar det lager som heter lamina granularis interna. Här finner vi stjärnformade/pyramidformade nervceller med stor ljus kärna och tydliga nukleoler. Dessa pyramidformade celler är större än de kornceller som också finns i det här lagret, men om man jämför dessa pyramidceller med de pyramidceller som ligger längre in i barken så är det förhållandevis små. Korncellerna är precis som i lillhjärnans lamina granularis små, runda och tätt liggande.
  3. Lamina pyramidalis externa: I det här lagret hittar vi barkens (det yttre lagret på hjärnan kallas för bark) efferenta celler (efferent leder bort, motsatser är afferent som leder till) pyramidcellerna. De fanns i viss mån också i lagret innan, men här är de större. De blir större ju djupare in  i barken de ligger. Det kan vara ganska svårt att se skillnaden mellan de olika lagren, eftersom det inte finns några klara avgränsningar. Men ett bra sätt att se skillnaden melan lager två och tre är alltså att titta på pyramidcellernas storlek.
  4. Lamina granularis interna: I det här lagret kan man se många små korgceller. Det kan också finnas pyramid- eller stjärnceller som ligger tätt intill varandra. Men man känner främst igen det här lagret på att det är de små runda cellerna som finns, precis som i lamina granularis externa.
  5. Lamina pyramidalis interna: Lagret innehåller mestadels ganska stora pyramidceller. I det här lagret kan man också hitta Betzka jätteceller, under förutsättning att man är i den motoriska barken. Men nu är vi inte där, parietalloben ligger bakom de motoriska delarna och hör till det sensoriska. Därför finns det inga Betzka jätteceller i preparatet heller. Om du någon gång tittar i ett preparat där det ska finnas Betska jätteceller, så ser de ut som pramidcellerna gör, men i mycket större storlek.
  6. Lamina multiforme: Består av spolformade celler som kallas fusiforma celler. Lagret har en otydlig gräns mot det underliggande lagret substantia alba, som ju är hjärnans vita substans. Det finns dock också en del andra celler hår, så som en och annan pyramidcell eller en korncell.

Pyramidcellerna; Dessa ser ut som trianglar, är efferenta celler (leder information ut/bort), och har två typer av dendriter; apikala och basala. Ordet apikal betyder topp/spets, och ordet basal betyder från basen. Därmed vet vi varifrån dendriten kommer, på pyramiscellen. Kärnan är ljus, och i den finns en nukleol.

Kornceller och korgceller liknar varandra. De är runda och små. Bästa sättet att veta vilken typ av cell man tittar på är att hålla reda på i vilket av lagren man befinner sig. Det är i lagret längst ut som korgcellerna finns. Annars tittar man på en korncell, det är på samma sätt som i lillhjärnan. När man sitter där och examineras på det här preparatet kan det också vara bra att förklara lite teori kring det man ser. Korgcellerna är inhibitoriska, vilket innebär att de är hämmande. Deras transmittorsubstans är ämnet GABA som ju är en aminosyra-transmittor (en smörsyra) med hämmande effekt. Korncellen är ett exciterande neuron med glutamat som transmittorsubstans. Glutamat är också en aminosyra-transmittor.

Vad tycker du?