Cortex cerebri är storhjärnans bark där allt Du är finns. tankar, tal, känslor, minnen

Cortex cerebri, eller hjärnbarken som det kallas på svenska, är ett av de preparat som vi ska studera under mikroskopet den här terminen. Det är en del av våra histologiska studier. Histologi är läran om studier av biologisk vävnad genom mikroskop. Just den här hjärnbarken kommer från lobus parietalis, alltså från parietalloben. Här finns praktiskt taget allt vi människor är: våra tankar, vårt tal, våra känslor och minnen. Aktiviteten, alltså våra tankar, känslor, talet och minnena som finns där inne, kan registreras som hjärnvågor om patienten kopplas upp sig mot ett EEG.

Kärt barn har många namn

Men när jag började titta på det här preparatet blev jag lite förvillad till att börja med. Det finns  två latinska namn på storhjärnans bark; cortex cerebri och cortex cerebralis. Detta är alltså samma sak. Det finns dessutom också olika sätt att dela in hjärnbarken, ett av dem är genom den så kallade Brodmannkartan. Nu ska vi titta på just parietallobens bark. Parietalloben kallas på latin för Lobus parietalis. Det är den delen av hjärnan som sitter på bakre delen av hjässan.

Cortex cerebri har omges av tre hinnor

Det finns tre hinnor som omger hjärnan. Dessa är dura mater, arachnoidea mater och pia mater i nämnd ordning. Om du tittar noga genom mikroskopet kan du se att det finns ett tomt utrymme mellan arachnoidea mater och dura mater. Detta utrymme kallas för subduralutrymmet. Och om du behöver läsa på om pia mater ska du läsa inlägget Ryggmärg – cervical-, thoriac- och sacralregionerna. Vi ska kunna peka ut både pia och arachnoidea mater. Arachnoidea är den mellersta hinnan som också kallas för spindelvävshinna.  Den består av ett enda cellager som praktiskt taget är genomskinligt och delas i sin tur upp i två delar; en kraniell och en spinal vilket innebär att hinnan finns både runt hjärnan och runt ryggmärgen. 

Lär dig att se skillnaden på cortex cerebralis sex celllager

Vår parietallob består av sex lager som har olika typer av celler. De liknar lagren som  jag redan nämnt i det tidigare preparatet corpus cerebellum (lillhjärnan). De sex lagren är som följer (utifrån och in):

Lamina moleculare

Det yttersta lagret är ett lager som består av väldigt få celler, så kallade korgceller eller stjärnceller. Du kan också se en del nervtrådar, dessa ligger parallellt utmed pia mater.

Lamina granularis externa

Det här lagret liknar det lager som heter lamina granularis interna, som jag beskriver nedan. Här finner vi stjärnformade/pyramidformade nervceller med en stor ljus kärna och tydliga nukleoler. Dessa pyramidformade celler är större än de kornceller som också finns i det här lagret, men om man jämför dessa pyramidceller med de pyramidceller som ligger längre in i barken så är det förhållandevis små. Korncellerna är precis som i lillhjärnans lamina granularis små, runda och tätt liggande.

Lamina pyramidalis externa

Detta lager är den del där barkens efferenta celler (efferent leder bort, motsatser är afferent som leder till) pyramidcellerna finns. De fanns i viss mån också i lagret innan, men här är de större. De blir större ju djupare in  i barken de ligger. Det kan vara ganska svårt att se skillnaden mellan de olika lagren, eftersom det inte finns några klara avgränsningar. Men ett bra sätt att se skillnaden mellan lager två och tre är alltså att titta på pyramidcellernas storlek.

Lamina granularis interna

Lagret har många små korgceller. Det kan också finnas pyramid- eller stjärnceller som ligger tätt intill varandra. Men du känner främst igen det här lagret på att det är de små runda cellerna som finns, precis som i lamina granularis externa.

Lamina pyramidalis interna

Lagret i cortex cerebri innehåller mestadels ganska stora pyramidceller. I det här lagret kan man också hitta Betzka jätteceller, under förutsättning att man är i den motoriska barken. Men nu är vi inte där, parietalloben ligger bakom de motoriska delarna och hör till det sensoriska. Därför finns det inga Betzka jätteceller i preparatet heller. Om du någon gång tittar i ett preparat där det ska finnas Betzka jätteceller, så ser de ut som pramidcellerna gör, men i mycket större storlek.

Lamina multiforme

Lamina multiforme består av spolformade celler som kallas fusiforma celler. Lagret har en otydlig gräns mot det underliggande lagret substantia alba, som ju är hjärnans vita substans. Det finns dock också en del andra celler hår, så som en och annan pyramidcell eller en korncell.

Pyramidceller, kornceller och korgceller

Pyramidcellerna; Dessa ser ut som trianglar, är efferenta celler (leder information ut/bort), och har två typer av dendriter; apikala och basala. Ordet apikal betyder topp/spets, och ordet basal betyder från basen. Därmed vet vi varifrån dendriten kommer, på pyramiscellen. Kärnan är ljus, och i den finns en nukleol.

Kornceller och korgceller liknar varandra. De är runda och små. Bästa sättet att veta vilken typ av cell man tittar på är att hålla reda på i vilket av lagren man befinner sig. Det är i lagret längst ut som korgcellerna finns. Annars tittar man på en korncell, det är på samma sätt som i lillhjärnan. När man sitter där och examineras på det här preparatet kan det också vara bra att förklara lite teori kring det man ser. Korgcellerna är inhibitoriska, vilket innebär att de är hämmande. Deras transmittorsubstans är ämnet GABA som ju är en aminosyra-transmittor (en smörsyra) med hämmande effekt. Korncellen är ett exciterande neuron med glutamat som transmittorsubstans. Glutamat är också en aminosyra-transmittor.

Läs gärna inlägget om lillhjärnan också

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.