Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Nervvävnad i ryggmärgen

Jag tror faktisk vi arbetade med detta preparat den första terminen, jag minns inte riktigt. Då tar vi väl lite repetition i så fall. I det här preparatet återkommer några av de saker som vi skulle lära oss i tidigare preparat över ryggens olika regioner. De delar som återkommer är vit substans, grå substans, framlob (framsida), baklob (baksida), funikulus och fissura media anterior. Sedan finns det andra saker som också återkommer, men som jag tycker att det finns anledning att fördjupa sig i i det här inlägget. Jag börjar med att fördjupa mig i tre saker som nämnts i tidigare inlägg, sedan avslutar jag med att ta med två nya delar också.

Motorneuron: Det finns två huvudtyper av motorneuron; somatiska och viscerala. De somatiska motorneutronen kan i sin tur delas in i två undergrupper: alfa-motorneuron och gamma-motorneuron. Både alfa- och gamma-motorneuronen har sina dendriter i det centrala nervsystemet, medan axonerna leder till våra skelettmuskler. Skillnaden mellan alfa- och gamma-motorneuronen är att alfta leder till den typ av muskler som finns mellan muskelsenan och skelettmuskeln, medan gamma leder till korts och tunna muskelceller som bildar s.k. muskelspolar. I en enda muskel kan det finnas upp till 1000 muskelspolar. Muskelspolen registrerar olika förändringar som sker i våra muskler, och det är gamma som avgör hur känslig muskelspolen ska vara.

motorneuron-2

Här ser du ett antal motorneuron som jag fotograferat. På motorneuronen sitter axonet i mitten som en liten prick, medan själva  nervcellens kropp (soma) ser lite kantig ut och som om den hade långa armar som står ut. ”Armarna” är dendriter.

Axoner: Eftersom preparatet är färgat med silver syns axonerna som små svarta prickar. Axonet är den delen av nerven som för information i form av elektricitet bort ifrån nervcellens kropp. Just i ryggmärgen är axonerna myeliniserade, de har alltså myelinskidor runt sig som är till för att hålla elektriciteten innanför axonet. Tänkt på det som en elkabel med plast runt om. Elkabeln är som ett axon, och plasten runt om är som en myelinskida. Jag skrev att i ryggmärgen är axonerna myeliniserade. Det finns platser i kroppen där axoner inte omges av myelinskidor. Det som avgör om det är omgivna av myelin eller inte är axonernas tjocklek. Om de är grövre än 1 mikrometer brukar de omges av myelin. Axonerna syns i både den vita och grå substansen.

Dentriter: är små korta ”trådar” som sticker ut från nervcellens kropp som kallas för soma. Dentriterna är kopplade till sin omgivningen genom synapser, och de har till uppgift att samla in information. Informationen kommer alltså in via dentriterna och ut genom axonerna. Dentriterna syns i den grå substansen.

Fascikuli proprii: är ryggmärgens ledningsbanor, där information alltså transporteras. Soma finns i den vita substanens, men axonerna vandrar utmed ryggmärgen en kortare eller längre bit innan de förs ut i den del av den vita substansen som ligger allra närmast pia mater. Där har de kontakt med andra nervceller genom synapser. Fascikuli propriis främsta uppgift är att se till att informationen som sprids i ryggmärgen fungerar som en enhet, så att det inte uppstår några konflikter.

Nervcellen och dess olika delar.

Nervcellen och dess olika delar.

Källa:

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Ross. M H, Pawlina, W. Histology – A text and Atlas. With correlated cell molecular biology. 6:te upplagan. USA: Lippincott Wiliams and Wilkins.

Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet. I samarbete med KK-stiftelsen. Nervsystemet.se. 2014-10-12.

3 comments on “Nervvävnad i ryggmärgen

  1. Pingback: Borttagna lösenord! | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Praktiskt Tentamen: Laboratorievetenskap inom endokrinologi och infektion | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Cortex cerebri | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 14 oktober, 2014 by in - Histologi T3, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: