Ryggmärg; cervical- thoriac- och sacralregionerna

Vi har flera preparat som visar delar av ryggmärgen, men eftersom man ser ungefär samma sak i dessa preparat tänkte jag beskriva dem allihop i ett och samma inlägg.

Ryggraden kan delas in i följande områden: cervikal, torakal, lumbal, sakral och coccigeal del. De ligger i nämnd ordning, uppifrån och ner. Cervikalområdet finns i anslutning till nacken medan torakalområdet är området kring skulderbladen och en bit nedanför. Det lumbala området kommer därefter, och det sträcker sig ner till området kring bäckenet som anses vara sakralt, sedan kommer svanskotan som alltså är den coccigeala delen.

Ryggmärgen består av vit och grå substans, där den grå ligger längst in och nästan har formen av ett H eller en fjäril kanske. Det är den grå substansen som kallas substantia grisea, medan den vita substansen (substantia alba) ligger runt den grå. Utanför den vita substansen finns också ett basalmembran kallat glia limitans. Det som finns innanför glia limitans tillhör det centrala nervsystemet (CNS) och det som finns utanför hör till det periferea nervsystemet (PNS). Det kan dock vara bra att komma ihåg att basalmembranet inte syns i ett ljusmikroskop. Precis utanpå basalmembranet finns en hinna rik på blodkärl, axon som myeliniserats och kollagen som ligger i buntar. Hinnan kallas pia mater.

Man kan lätt se vad som är bak och vad som är fram på ryggmärgen. På framsidan finns nämligen en skåra som går in mot ryggmärgens mitt där centralkanalen finns. Skåran kallas för fissura mediana anterior. Nästan all vit substans består av axon omgivna av myelin, och olika gliaceller. Har man tur kan man också se blodkärl. Axonerna bildar olika ledningsbanor. Banorna delas in i olika delar; funiculus anterior, funiculus lateralis och funiculus posterior.

Den grå substansen (substantia grisea), som bildar formen av ett H delas upp i olika delar med olika namn. Formen skiljer sig lite åt mellan de olika delarna av ryggraden. ”Vingarna” på fjärilen kallas för columna anterior eller ventralhorn på svenska, och columna posterior eller dorsalhorn. Det är ventralhornen som ligger på varsin sida om fissura mediana anterior. I ventralhornet finns s.k. alfa-motorneuron, som påverkar långa grova muskelceller som binder ihop muskelsenan med muskeln. Man kan känns igen de här cellerna på deras stora cellkroppar och tjocka dendriter. Kärnan är ljus i en mörk nukleol. I nukleolen finns RNA. I cellens cytoplasma kan man också se Nissl-bodies, en typ av granula.

Utrymmet mellan ”vingarna” kallas för substantia intermedia centralis. Det är här centralkanalen, som jag redan nämnt en gång, finns. Inne i centralkanalen kan man se de celler som kallas för ependymceller. Det är alltså samma typ av celler som finns i det ependym som omger den fjärde ventrikeln. På båda sidorna om ryggmärgen finns de s.k. spinalrötterna. Framsidans spinalrötter är motoriska, de leder information bort från ryggmärgen. Baksidans spinalrötter är sensoriska och leder information till ryggmärgen.

Nu är det tre olika regioner av ryggmärgen som vi ska kunna den här terminen. Jag tänkte gå igenom hur man ser skillnaden på dem (alla saker som jag nämnt ovan är gemensamt för alla de olika delarna). De tre regionerna vi ska kunna är alltså; upper cervical region, thoriac region och sacral region. De andra delarna lämnar vi därhän.

Upper Cervical Region

Hela den cervikala delen består av åtta ryggkotor. Ryggmärgens övre delar består av mer vit substans, än grå. Ju högre upp desto mer vit substans. I det här preparatet delas funiculus posterior, som ju är ledningsbanor i ryggmärgens vita segment, in i fasciculus gracilis (finns ungefär i mitten på preparatet på båda sidorna om spetum mediana posterior), och fasciculus cuneatus som finns vid sidan av de båda fasciculus gracilis. Genom de här banorna kommer signaler från armar och ben som går vidare upp till medulla oblongata.

Cervical region

Thoracic region

Den här delen av ryggraden består av tolv ryggkotor. Det enklaste sättet att veta att preparatet man tittar på i mikroskopet är från thoriac-regionen är genom att titta efter ventralhornet. Ventralhornet är små ”horn” som sticker ut på sidorna från substantia grisea, i utrymmet mellan columna anterier och columna posterior. Substantia grisea består av neuron som kopplas till det sympatiska nervsystemet.

Thoriac region

Sacral region

Denna sista del av ryggraden består fem ryggkotor. Här finns mycket av den grå substansen. Enklaste sättet att känna igen preparatet är genom att leta efter nervrötter. Man ser dem tydligt, då de går ut från ryggraden.

Sacral region

 Källa:

Ahlström, F. & Nilsson, A. Histologisk genomgång. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-11-12.

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

Vad tycker du?