Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Litteraturuppgift: Chlamydia trachomatis

I början på den här terminen fick vi en ny uppgift som liknade den STRIMMA-uppgift vi fått under den andra terminen. Syftet med uppgiften är, att tillsammans med andra, skriva ihop ett vetenskapliga material som bygger på vetenskapliga artiklar (minst tre stycken). Vi övar alltså på vetenskapligt skrivande. Vi fick välja mellan några olika ämnen efter principen ”först till kvarn.” Temat den här terminen har varit att jämföra olika metoder för detektion. Inom grupperna var vi två eller tre stycken, i min grupp bara två.

Vi valde att skriva om olika detektionsmetoder för Chlamydia trachomatis, alltså den bakterie som orsakar könssjukdomen klamydia men också ögonsjukdomen trachoma. Min klasskamrat fastnade för olika NAAT-metoder, alltså nukleinsyra-amplifieringstester. Själv fastnade jag för en metod som ännu inte finns på marknade, kallad MAMEF. Det är en förkortning som står för Micrawave Accelerated Metal Enhanced Fluorescens. NAAT-metoderna är de som används mest idag, och det tar några dagar innan man får resultatet från ett sådant test. Om MAMEF kommer ut på marknaden kommer det ta under 9 minuter innan man har ett testresultat. Det är en fascinerande metod.

Metoden går ut på att man placerar en bakteriesuspension i en liten skål, gjord av metall. Man sätter locket på och värmer allt i en mikrovågsugn. Mikrovågorna kommer då att studsa på ett visst sätt i skålen, suspensionen innehåller salt som hjälper till att lysera (göra sönder) bakterierna, tillsammans med värmen. Det blir en värmegradient mellan plattan som är kall eftersom den är täckt av nanopartiklar så små att de inte tar åt sig av värmen, och suspensionen som hettas upp. Bakteriernas genom delas upp i små bitar. Detta tar ca 35 sekunder. Sedan centrifugerar man suspensionen för att få bort rester från cellerna, sådant man inte vill ha. Kvar finns genomet, varav det viktigaste i det här sammanhanget är 16s rRNA och en kryptisk plasmid (plasmid utan känt syfte). Det är dessa man analyserar sedan.

Under själva analysen häller man suspensionen med 16s rRNa och kryptisk plasmid på en mikrotiterplatta som är täckt med nanopartiklar av silver. Det finns en ankarprob som sitter fast på varje nanopartikel, alltså en liten bit RNA som liksom knyter fast provet på plattan. Provet binder till ankarproben. Dessutom tillkommer också en bit som är märkt med fluorescens, När fluorescensen kommer nära silvret luyser det starkare. Man tvättar bort det som inte bundit, förståss.

När allt var hopskrivet skickade vi in det till vår examinator. En tid efter det hade vi ett seminarium, då vi redovisade vad vi kommit fram till inför klassen. Det gjordes med hjälp av en powerpoint, och lite fina bilder. Dessutom hade vi en annan grupp som opponerade på vårt arbete. Här kommer en länk till två av de källor vi använde oss av, i det här fallet till den så intressanta MAMEF-metoden:

Blind evaluation of the mirowave-accelerated metal-enhanced fluoresced ultatrapid ans sensitiv Chlamydia trachomatis test by use of clinical samples.

Development of a microwave-Accelerated Metal-Enhanced Fluorescence 40 second, < 100 cfu/mL Point of Care Assay for the detection of Chlamydia trachomatis. 

3 comments on “Litteraturuppgift: Chlamydia trachomatis

  1. Pingback: VFU2 – andra veckan | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Individuell uppgift | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Bakteriologi (glosor) | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 10 oktober, 2014 by in - Rapporter T3, - Seminarier T3, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: