Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

K-RAS

Det här inlägget berör lite av den G-proteinkopplade signaleringen, men på ett mer detaljerat plan med fokus på Ras-generna. Det kan vara bra att ha läst det inlägget innan du läser det här.

Ras är en familj av gener som består av N-ras, H-Ras och K-ras. Det är N-ras som finns på kromosom nummer 1, medan H-ras finns på kromosom nummer 11 och K-ras finns på kromosom nummer 12. Olika receptorer, tyrosinkinaser och integriner har förmåga att aktivera generna. Dessa kodar för proteiner som binder till guanintrifosfat (GTP). Sedan, när ras och GTP är sammanbundet, binder detta komplex till det intracellulära membranet inne i cellen.

På det viset aktiveras flera signalvägar som går in i cellen. En av de signalvägar som startas på det här sättet – och som varit viktiga den här terminen – har varit den signalväg som går via det intracellulära proteinet serin-treonin-kinas Raf. Grovt förenklat leder signalvägen till att en transkriptionsfaktor (kallad E26 transformationsspecifik transkriptionsfaktor) aktiveras. Du vet säkert sedan tidigare vad en transkriptionsfaktor är. Den här transkriptionsfaktorn gör så att generna inne i cellkärnan börjar uttrycka flera typer av proteiner som styr cellcykeln. Bland annat proteinet D-typ-cyklin som hjälper celler genom cellcykelns G1-fas. Signalen termineras genom att GTPase-reglerande proteiner (GAPs) stimulerar hydrolysering av RAS-proteinet som bundit till GTP så att det återgår till det inaktiva GDP. Signalen upphör. Det här beskriver bara en av flera signalvägar som ras är inblandat i.

Men vad händer om ras-generna muteras? Jo, då kan ras-proteinerna bli okänsliga för GAPs vilket ju var det som inaktiverade signaleringen. Alltså kan mutationer på ras leda till att proteinerna som ras bildar håller den G-proteinkopplade signaleringen ständigt aktiv. Det i sin tur håller cellcykeln ständigt aktiv och det kan skapa tumörer, så som icke småcellig lugncancer, renal cellcarcinoma och hepatocellulär cancer. B-raf kan aktivera mutationer i melanom sporadisk colorektal cancer och papillformig tyroid cancer. I samband med ras-mutationer som orsakar cancer leder dessutom syntesen av D-typ cyklin till att proteinet p27 hämmas. P27 brukar, normalt sätt, hämma cellcykeln. När det inte kan ske får cellcykeln pågå ohämmat och därmed sprids cancern.

Men det finns också tumörer som visserligen inte bildats på grund av ras-mutationer, men som ändå kan få den signalväg som ras signalerat aktiverad på andra sätt. Bland annat kan cellens GAPs kan förstöras, och receptorer för tillväxtfaktorer kan aktivera ras signalväg.

Källa:

Basgruppsträff. Linköpings Universitet. 2014-09-08.

Brooks, G F. et al. (2013). Jawets, Melnick & Adelberg´s Medical Microbiology, 26 ed. Kapitel 47.

Brunicardi, C. et el. (2010). Schwartz´s principles of surgery, 9de upplagan.

Jonsson, J. 2014-01-25. Klinisk Genetik. Föreläsning. Linköpings Universitet.

Kriminalteknik. (2014). Så går en DNA-analys till. Särtryck ur Kriminalteknik nr 1-2005.

Landstinget i Jönköping. 2014-09-02. Medicinsk diagnostik. K-RAS mutationsanalys. (Hämtad 2014-10-01).

Loitto, V. 2014-08-28. Cellsignalering, del 2. Föreläsning Linköpings Universitet.

Tillmar, A. 2014-03-03. Forensisk Rättsgenetik. Föreläsning. Linköpings Universitet.

One comment on “K-RAS

  1. Pingback: Borttagna lösenord! | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 3 oktober, 2014 by in Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: