Cluster of differenciation

På blodcellernas (cellmembranet) finns det ett protein som förkortas med bokstäverna CD och en efterföljande siffra. Exempelvis finns CD34 på den blodcell som kallas för hematopoetisk stamcell. Förkortningen CD står för cluster of differentiation, och siffran efter är till för att skilja de olika CD ifrån varandra. Det finns alltså flera olika CD, var och en med sitt nummer. Siffrorna är satta efter ett internationellt system. Jag kan kort nämna att:

  • CD3 finns på T-lymfocyten
  • CD14 finns på monocyten
  • CD15 finns på granulocyterna
  • CD19 finns på B-lymfocyten
  • CD34 finns på den hematopoetiska stamcellen
  • och så vidare…

Man kan alltså skilja olika typer av vita blodceller ifrån varandra om man vet deras CD, och man kan skilja omogna celler från mogna blodceller – utan att titta i mikroskopet. Men de har fler uppgifter i kroppen än så. Här är några exempel:

  • de är ett antigener och är viktiga för vårt immunförsvar (en antigen är ett för kroppen främmande ämne som kroppen reagerar på; det kan vara ett kemiskt ämne eller ett protein eller något annat. Kroppens har egna antigen. Antigenen talar om för kroppen om den hör till kroppen eller inte. En antigen bekämpas av antikroppar som skapas av kroppens plasmaceller).
  • de kan  fungerar som receptorer
  • de kan fungera som ligander (en ligand är en jon/molekyl som binder till ett speciellt ställe på ett protein eller på en annan molekyl)
  • de kan vara viktiga i samband med cellsignalering
  • de kan bidra till celladhesion (celladhesion är det som gör att celler kan binda till varandra)

Några exempel: CD34 bidrar till celladhesion genom att hjälpa den hematopoetiska stamcellen att hålla sig kvar i benmärgen. CD20 finns på B-celler och kan bli till en kalciumjon-kanal som är med om att reglera cellens cellcykel. Det finns många olika CD, ända upp till CD350, och de olika CD kan dessutom delas in i undergrupper så som CD15 och CD15su. Vad det är för CD beror inte bara på vad det är för blodcell, det beror också på i vilket mognadsstadium cellen befinner sig.

CD och olika sjukdomar

I samband med vissa sjukdomar kan de olika CD att aktiveras och uttrycka (ge ifrån sig) olika ämnen. Det är främst när det gäller sjukdomar som har att göra med infektion, bristande immunförsvar, autoimmuna sjukdomar i samband med organdonationer. Här kommer ett klargörande exempel:

Alla T-celler har CD3. Med andra ord: om man kan avgöra hur mycket CD3 som finns i en människas blod, då vet man också hur mycket T-celler det finns i blodet. Man kan också avgöra om cellerna är aktiverade eller inte. Om kroppens immunförsvar aktiveras, då kommer T-cellerna att uttrycka HLA-DR (HLA är en förkortning för Human Leukocyte Antigen och är en antigen som de vita blodkropparna producerar). Med andra ord; om man vet att fler T-celler än vanligt släpper ifrån sig HLA-DR, då vet man också att en infektion pågår i kroppen. Ett exempel på en sådan infektion skulle kunna vara HIV.

Andra kortare exempel på sambandet mellan CD och sjukdom:

  • Ett högt värde av CD3 kan innebära reumatism, problem med sköldkörteln eller SLE.
  • Ett högt värde av CD103 kan tyda på lungsjukdomen KOL.
  • osv…

ELISA

CD-atigenen kan identifieras med hjälp av monoklonala antikroppar (mAb). Monoklonal betyder i det här sammanhanget att antikroppen bara kan binda till ett enda ställe på antigenen, en enda typ av antigen. En sådan antikropp kommer från en enda B-cell, eller kloner av en enda B-cell. Antikroppar produceras av vår egen kropp. En viss typ av antikropp binder till en viss typ av antigen. När antikroppen har bundit till en atigen på tex ett virus, då har viruset oskadliggjorts i kroppen. I laboratoriet kan man använda sig av den här vetskapen till att identifiera olika typer av CD, bland annat genom en metod som kallas för enzymkopplad immunabsorberande analys (ELISA).  Vi kommer att få göra en laboration med ELISA-metoden längre fram under terminen och jag kommer att beskriva metoden närmare när jag berättar om laborationen.

Källa:

Levinson, W. Review of medical microbiology and immunology. 13:de upplagan. USA: McGraw-Hill Education. 2014.

Lichtman, L A. et al. Williams Hematology. USA: The McGraw-Hill Companies. 2010.

Ross. M H. et al. Histology – A text and Atlas. With correlated cell molecular biology. 6:te upplagan. USA: Lippincott Wiliams and Wilkins. 2011.

 Thermo Scientific. Hayworth, D. Overview of ELISA. 2015.

4 comments

Vad tycker du?