Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Differentiering av blodceller

Läs gärna mitt inlägg om Blodet, från termin 1 för att få lite kött på benen innan du läser det här. I det här inlägget kommer jag att skriva lite om hur blodcellerna kommer till.

Stamcellen och de olika blodcellernas föregångare

En stamcell är en cell som är multipotent, den kan alltså utvecklas till vilken annan blodcell som helst. Stamcellerna bildas i benmärgen. Där utvecklas de vidare. Det finns många olika stamceller som befinner sig i olika faser. Men alla kommer det från en enda typ av stamcellen, blodcellernas ”urmoder.” Den kallas för hematopoietisk stamcell, och förkortas HSC. Den utvecklas vidare till två föregångare till de celler de ska bli. Dessa föregångare är lymfoid föregångare och myeloid föregångare.

Bild1

Den lymfoida föregångaren utvecklas vidare till två olika blodceller som båda är i förstadiet till det som de sedan ska bli antingen en T-lymfoid eller en B-lymfoid.

Bild1

Den myeloida föregångaren utvecklas till granulocyt/monocyt-föregångare och/eller megakaryocyt/erytrocyt föregångare.

Bild1

Den granulacyta/monocyta föregångaren utvecklas vidare till en neutrofil föregångare som sedan vidareutvecklas till en neutrofil föregångare, en basofil/mastcellsföregångare, en eosinofil föregångare, eller en monocyt föregångare.

Bild1

Megakaryot/erytrocytföregångaren utvecklas vidare till en megakaryot föregångare som utvecklas till en megakayroblast. Megakaryoblasten utvecklas sedan vidare till en megakaryocyt.

Bild1

Alla dessa utvecklingsstadier sker i benmärgen. Men de blodceller som utvecklas sedan, det är de som finns ute i blodbanan. Det finns egentligen ingen tydlig gräns mellan benmärgen och blodet, ingen hinna eller liknande. I stället hålls stamcellerna kvar inne i benmärgen tack vare sin begränsade plasticitet. Det betyder att blodcellerna har svårt att anpassa sig till sin omgivning. Det finns en så kallad ”diffusionsbarriär” mellan benmärgen och blodet. Stamcellerna har svårt för att diffundera ut genom barriären, de måste ha uppnått en viss mognadsnivå för att kunna diffundera ut i blodet.

Ute i blodet sker följande: Blodcellerna som är förstadiet till B- eller T-celler utvecklas vidare till mogna T- och B-celler. Den neutrofila föregångaren utvecklas till en neutrofil, den basofila föregångaren utvecklas till en basofil, den eosinofila föregångaren utvecklas till en eosinofil, och den monocyta föregångaren utvecklas vidare till en monocyt. Megakaryocyten utvecklas till en trombocyt.

Bild1

Om man sätter ihop alla de här små stegen av blodcellernas utvecklingsstadier kommer det att se ut så här:

Bild1

Differentiering

Den process som gör att de olika blodcellerna blir till olika sorters blodceller kallas för differentiering. Det är en process som inte alls liknar hur andra celler i kroppen förökar sig (meios och mitos). Differentieringen går i stället långsamt bit för bit. Det kan till och med vara svårt att skilja olika typer av föregångare åt ibland, just för att de olika stegen inte kan delas upp på ett definitivt sätt. Differentieringen drivs av:

Cytokiner

  • IL3, Interleukin 3. Utvecklar bland annat granulocyter.
  • G-CSF, granulocyte colony stimulating factor. Denna cytokin skapas av endotelcellerna. T-cellerna, makrofagerna, mastcellerna och fibroblasterna. Cytokinet gör precis som det låter; det stimulerar granulocyt/monocyt-föregångaren till att differentiera till granulocyter och monocyter.

Transkriptionsfaktorer

  • IKAROS är en familj av transkriptionsfaktorer. IKAROS påverkar differentieringen där den ursprungliga stamcellen differentieras till en lymfoid föregångare.
  • GATA 3 är en transkriptionsfaktor som differentierar T-cellens föregångaren till en T-cell.
  • PAX5 aktiverar särskilda gener i den lymfoida föregångaren, vilket för att de differentierar till B-celler.

Hormoner

  • EPO-hormon, erytropoetin. Reglerar erytrocytproduktionen, den har jag inte nämnt här. Hormonet bildas i njurarna.

Källa: 

Theml, H. Diem, H. Haferlach, T. (2004). Color atlas of hematology. Practical Microscopic and Clinical Diagnosis. 2nd edition. George Theme Verlag: New York.

Axeb AB. Sigtuna. (2008). Värt att veta om: Centrifugering. 2014-09-01.

Internetmedicin. Hodgkins Lymfom. 2014-09-02.

Marchall, A L. Kipps, T J. et al. 2010. William´s Hematology. 8:de upplagan. Kina: The McGraw-Hill Companies.

Ross, M. Wojchiech, P. Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

 

 

7 comments on “Differentiering av blodceller

  1. Pingback: T-celler | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Ateroskleros | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Benmärgens och dess blodceller | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: TNF | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: B-celler | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: Toll Like Receptorer och cellsignalering | Biomedicinsk Analytiker

  7. Pingback: Cellsignalering: Vad, hur och varför? | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 18 september, 2014 by in Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: