Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Blodcellerna

I det här inlägget tänker jag kort och gott bara beskriva de olika vita blodcellerna och blodplättarna. Jag skriver alltså inte om de röda blodkropparna som kallas för erytrocyter. Jag kommer att beskriva blodcellernas färgning, hur deras innehåll ser ut (granula eller cellkärna), och formen på dem.

Basofil granulocyt

Vi börjar med den basofilen granulocyten. Den ser ut ungefär så här:

Basofila

En basofil, mogen, på riktigt.

  • Storlek: 12 – 15 mikrometer i diameter.
  • Innehåll: Granula, alltså det som ser ut som små prickar eller snarare kärnor. Dessa granula ligger över cellkärnan.
  • Färgning: Avfärgas lätt, blir svagt rosa i cytoplasman. Granulan är mörk, ibland till och med svart.

Eosinofil granulocyt

Till vänster en lite yngre eosinofil, till höger en mogen sådan.

Eosiofila

En eosinofil

  • Storlek: 12 – 15 mikrometer i diameter.
  • Innehåll: Cytoplasman är full av granula. Det finns en cellkärna som är uppdelad i två eller fler delar. De olika delarna binds samma av små fibrintrådar.
  • Färgning: Kraftigare rosa.

Lymfocyt granulocyt

Anledningen till att jag samlar T- och B-lymfocyterna i en enda bild och en enda beskrivning är att man i ett mikroskop faktiskt inte kan se någon skillnad på dem. Det ser likadana ut i ljusmikroskopet.

Lymfocyter

Det här är e mogen lymfocyt.

  • Storlek: ca 6-9 mikrometer i diamter, alltså relativt liten.
  • Innehåll: Cellkärnan består av kromatin som ligger tätt med oregelbundet. Det ligger i ”lameller,” Titta gärna på mitt inlägg om det histologiska preparatet vater-pacini som också har en lamell-liknande formation, där finns en beskrivande bild. Det finns ljusare bitar i lamellerna.
  • Färgning: Cytoplasman är svagt rosa. Svagare än hos lymfocyten.

Neutrofil granulocyt

Den vänstra neutrofilen är något mer omogen är den högra. Det är den högra som anses vara mogen.

Neutrofila

Detta är den mer omogna formen, en stavformad neutrofil

 

Och detta den mer mogna formen, en segmenterad neutrofil.

  • Storlek: 10 – 12 mikrometer i diameter.
  • Innehåll: Den mogna neutrofilen har från två till fyra ”lober” som de olika delarna cellkärnan är uppdelad i kallas. Även dessa sitter ihop med hjälp av tunna fibrintrådar. Man brukar säga att ju äldre en neutrofil är, desto fler delar är vellkärnan uppdelad i. Cellkärnan ändras, dess form är inte definitiv.
  • Färgning: Ljust rosa cytoplasma, granulan lite kraftigare rosa.

Monocyt

Monocyten är den blodcell som skiljer sig allra mest, sins emellan. De kan ha olika storlek.

Monocyter

  • Storlek: Mellan 20 och 40 mikrometer i diameter. Vissa av de källor jag använt skriver till och med att den kan vara från 12 – 20 mikrometer i diameter. Ibland kan det finnas små ”håligheter” i cellmembranet, det ser nästan ut som om cellen vore utsmetad.
  • Innehåll: Mycket cytoplasma. Kromatinet går åt alla håll och kanser, det ligger alltså inte på något strukturerat sätt.
  • Färgning: Lila.

Tromocyt

På den här bilden har jag ritat ut tre trombocyter intill en annan blodcell, den andra blodcellen kan egentligen vara vilken blodcell som helst. Jag vill bara visa på storleksskillnaden mellan de flesta blodceller och en trombocyt. Det är rejäl skillnad!

Trombocyter

  • Storlek: 1 till 4 mikrometer i diameter. Man kan också se skillnad på unga och gamla trombocyter. De nya brer ut sig lite mer, medan de äldre ser ut som prickar.
  • Innehåll: Granula.
  • Färgning: Cytoplasman är ljusblå. Granulan är rödblå.

Avslutningsvis måste jag säga att det är inte så lätt alltid att avgöra vilken blodcell det är man tittat på. De är ju levande och förändras, bland är det svårt att avgöra, precis som med allt som är levande. Titta gärna på blodcellernas släktträd (jag ritade upp det i föregående inlägg där jag beskrev blodcellernas differentiering) på Karolinska Institutets sida. Där kan man också klicka på de olika blodcellerna i trädet och se lite olika bilder på hur de här cellerna kan se ut på riktigt. Webbsidan kommer här: Cellträd (Karolinska Institutet). Dessutom kan du också göra ett test, där du genom att titta på foton av blodceller får avgöra vilken typ av blodcell det är. Om du svarar fel kanske det dyker upp ett formulär där du får svara på frågor om cellen utseende och färg. Det kan göra det lättare av komma ihåg vilken typ av blodcell det är då. Du hittar testet här.

Källa:

Institutionen för neurovetenskap. Karolinska Institutet. Cellschema. Utbildningswebben. (Hämtad 2014-09-05).

Ross. M H, Pawlina, W. Histology – A text and Atlas. With correlated cell molecular biology. 6:te upplagan. USA: Lippincott Wiliams and Wilkins. 2011.

Theml, H. et al. Color atlas of hematology. Practical Microscopic and Clinical Diagnosis. 2:a upplagan. USA: George Theme Verlag. 2004.

3 comments on “Blodcellerna

  1. Pingback: VFU2 – Klinisk immunologi och Transfusion | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: TNF | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Centrifugering av Blodceller | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 18 september, 2014 by in - Infektion, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: