Smaklökarna

Smaklökar014
Smaklök

Vi har 22 nya histologiska preparat att lära oss den här terminen, men några av dem är samma preparat från olika djur (människa, katt, apa) och den praktiska tentan går den 9 december. Därför tycker jag att det känns bra att börja med de histologiska preparaten nu på en gång, om jag ska hinna lära mig allt fram till december. Jag tänkte gå igenom två preparat varje vecka, det är i alla fall planen. Idag börjar jag med smaklökarna. De sitter ju på ett preparat som jag har gått igenom tidigare; tungan. Men nu ska vi grotta ner oss i smaklöken och dess specifika celler. De delar vi ska kunna pekat ut när det gäller smaklökarna är smakporerna, stödjecellerna, receptorcellerna, basalcellerna och axonerna. Hela smaklöken har formen av en oval, och i den ovalen syns många små prickar, det är dessa som är de olika cellernas cellkärnor. Det finns mellan 20 och 30 celler i varje smaklök. Smaklöken ligger inbäddad i epitelvävnad och vilar på basalmembranet.

Smaksporerna är den del av smaklöken som är placerad utåt, ut mot munnen. Det är en liten öppning, och i den öppningen finns det rätt mycket små mikrovilli.

Stödjecellerna sträcker sig genom hela smaklöken, precis som receptorcellerna. De har kontakt med intilliggande celler genom så kallade tight junctions, vilket jag skrivit om i mitt tidigare inlägg om Cellkommunikation. Vid smaksporerna sprider de ut sitt mikrovilli. Skillnaden mellan stödjeceller och receptorceller är att stödjecellen inte bildar någon synaps med nerven, och att det finns färre stödjeceller än än andra celler i smaklöken. Cellerna förnyas ungefär var 10:de dag.

Receptorcellerna sträcker sig också från botten på smaklöken och upp mot smaksporerna. I smakporer sprider receptorceller ut sitt mikrovilli. Här är alla de olika cellerna också kopplade till varandra genom så kallade tight junctions.  På andra sidan av receptorcellen, alltså i botten på smaklöken, formar receptorcellerna en synaps med nerverna. Det är receptorcellerna man finner mest av i smaklöken, och deras livslängd är ungefär 10 dagar.

Basalcellerna finns längs in på smaklöken, närmast basalmembranet. De här cellerna är relativt små, och de är stamceller. Ur basalcellerna utvecklas både receptorceller och stödjeceller.

Axonerna är kopplade till både receptorcellerna och basalcellerna. Sedan fortsätter axonerna in i tungan. Och som vi redan vet är axoner detsamma som nervtrådar som för nervimpulser bort från nervcellen och in i kroppen.

Källa: 

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Ross, M. Wojchiech, P. Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

YouTube. Shotgun Histology. Tongue. 2014-08-26.

 

2 comments

  1. Väldigt bra beskrivet och fina bilder du ritar. Det vore jättebra om man kunde ha det som målsättning att redan från start gå igenom två preparat i veckan, jag ska försöka haka på. Det är motiverande att du har rivstartat terminen. Kul att börja plugga igen!

Vad tycker du?