Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Njursvikt

Här kommer det sista inlägget som berör det vi lärt oss under termin två på det biomedicinska analytikerprogrammet. Nästa gång jag skriver kommer jag att lägga ut information om termin tre. Det är upprop på tisdag! Men nu kommer det att handla om njursvikt.

Vad är njursvikt?

Njursvikt är ett symptom på att njurarna inte fungerar som de ska. Njurens funktion sviktar. Njurarnas största uppgift är ju att rena blodet från sådant som kroppen inte ska ha kvar. När en patient drabbas av njursvikt har njurarnas förmåga att rena blodet antingen avtagit eller upphört. Då blir ämnena kvar i kroppen, deras mängd ökar, och de blir skadliga. Även vatten blir kvar i kroppen. Ett exempel på restprodukter som blir kvar i blodet är vätejoner H+ som i så fall kommer att sänka pH-värdet och göra blodet surt, eller fosfatjoner. Fosfatet påverkar kalkhalten i kroppen.

Njurvikt delas in i två olika typer; akut och kronisk.

Akut njursvikt

Akut njursvikt inträffar precis om det låter väldigt snabbt. Till symptomen hör ödem, att mängden urin minskat eller att njuren kanske inte alls kan producera någon urin. Kreatinin-värdet stiger med mellan 50 och 100 umol för varje dygn som går. Vid en undersökning ser njurarna normala ut när det gäller storlek och form.

Man kan dela in den akuta njursvikten i tre former; prerenal, renal och postrenal. Prerenal njursvikt innebär att njurens blodcirkulation inte fungerar som den ska, men att så fort man har återställt blodets cirkulation genom njuren fungerar den felfritt. Prerenal njursvikt påverkar inte njuren så mycket egentligen. Det kan vara resultatet av ett slag över njuren, men om den hämtar sig blir det ju bra. Ibland fungerar det dock inte, och då blir problemet renal njursvikt. Det ger symptom, precis som jag beskrivit ovan. Därefter följer postrenal njursvikt, som innebär att det har blivit något stopp på baksidan av njuren. Ofta kan det här bero på en förstorad prostata hos män, men det finns naturligtvis andra anledningar med. Det tar ungefär en vecka innan patienten börjar visa symptom.

Orsakerna till akut njursvikt är flera;

Kronisk njursvikt

Den kroniska njuresvikten är då naturligtvis tvärt om mot den akuta; den smyger sig på utan att visa på några tydliga symtom. Patienten kissar normalt och kreatinin-värdet håller sig stabilt. Njurarna kan vara små, skrumpna. I de allra tidigaste stadierna av den kroniska njursvikten kan patienten ha blodbrist, högt blodtryck och rubbningar i balansen mellan fosfat- och kalcium-nivåerna i kroppen, trots att patienten inte märker av några symptom.

Det finns fem olika stadier av den kroniska njursvikten, och avgränsningen mellan de fem olika stadierna är beroende av eGFR. Här kommer en liten lista över de fem stadierna.

  1. Njursjukdom med normal njurfunktion, eGFR > 90 mL/min/1,73 m2
  2. Njursjukdom med lätt nedsättning av njurfunktionen, eGFR  60 – 89 mL/min/1,73 m2
  3. Måttligt nedsatt njurfunktion, eGFR 30-59 mL/min/1,73 m2
  4. Avancerad njursvikt, eGFR 15-29 mL/min/1,73 m2
  5. Terminal njursvikt, eGFR < 15 mL/min/1,73 m2

Orsakerna till kronisk njursvikt kan vara väldigt många, och de skiljer sig åt mellan olika åldrar;

  • Barn och ungdomar; missbildningar och ärftliga sjukdomar
  • Medelålders; inflammationssjukdomar
  • Äldre; diabetes, högt blodtryck, åderförkalkning

Och här kommer inte liten listan som är mer specifik på vad jag menar:

  • glomerulonefrit (alltså  inflammation i njurarnas glomeruli)
  • en cystnjuresjukdom som är en ärftlig sjukdom,
  • kronisk pyelonefrit (ärrbildning i njurbäckenet efter en infektoion i de övre njurvägarna alltså njurbäckenet
  • diabetesnefrit (skador i njurens allra minsta blodkärl med anledning av diabetes)
  • hypertoni (högt blodtryck) eller av någon annan anledning som man kanske inte ens känner till

Lite om vad som sker i kroppen

Som jag skrev påverkar kalcium och fosfat varandra. Om fosfathalten ökar, då sjunker halten av kalcium. Alltihop med GFR, fosfat, kalcium och vitamin D hänger ihop så här: Nedsatt GFR leder till att nivån av fosfater ökar i plasman. Den ökade mängden fosfater i blodet leder till att det bildas mindre aktivt D-vitamin vilket i sin tur leder till förändringar i skelettet. Det kan bli missbildningar, nedbrytningar av skelettvävnaden. Nedbrytningen av skelettvävnaden leder till hyperparatyreoidism (HPT). HPT ökar risken för förkalkningar i kärlen. HPT är när körtlar producerar mer parathormon.

Nedsatt GFR –> fosfatretention –> hyperkalcemi + nedsatt syntes av aktivt D-vitamin –> skelettförändringar –> HPT –> kärlförkalkning

Diagnos

Det är lätt att skilja den akuta njursvikten från den kroniska, eftersom patienten själv vet när symptomen kom. Men först måste man ju veta att det över huvud taget är njursvikt. Då är det naturligtvis lämpligt att mäta GFR, alltså med vilken hastighet plasman filtreras i njurens glomeruli, hos en patient med misstänkt njursvikt. Får man veta det, får man ju inte bara veta om patienten har njursvikt utan i så fall också hur allvarlig njursvikten har hunnit bli.

Vidare kan man undersöka patientens blod för att ta reda på om patienten har en normal nivå av röda blodkroppar eller inte. Om nivån är sänkt kan det tyda på blodbrist. Detta är knutet till det faktum att njuren är med om att producera de röra blodkropparna.

Vid njursvikt ökar nivåerna av fosfat i blodet, eftersom friska njurar annars ser till att utsöndra fosfater. Därför det vara bra att ha koll på nivåerna av fosfat i blodet. Fosfater är visserligen bra, då de hjälper med att bilda DNA i kroppen. Men om man får i sig för mycket fosfater blir blodet surt, pH sjunker.

Behandling 

Kronisk njursvikt blir man aldrig frisk ifrån, men man kan sätta in behandling som mildrar symptomen. Sådan behandling skulle exempelvis kunna vara

  • Dialys, då man renar blodet från oönskade ämnen som samlats i kroppen med hjälp av en maskin.
  • Ändrad kost för att minska intaget av fosfater, natrium, och kalium. Exempel på kost som är rik på fosfat är mjölk och kött (proteinrik kost).
  • Medicinering med fosfatbindare, en form av läkemedel alltså. De ser till att binda fosfat och verkar i tarmen. På det viset ser läkemedlet till att fosfatet inte tas upp i blodet. Kalciumtabletter är ett exempel, fosfat och kalcium binder nämligen till varandra på ett sådant sätt att det inte kan tas upp i blodet.
  • Tillskott av aktivt D-vitamin, eftersom njurens förmåga att aktivera D-vitaminet som huden tar upp från solen är så dålig vid njursvikt. Tillskottet av D-vitamin bidrar till att höja nivån av kalcium i blodet.
  • Kalcimimetika vid sekundär HPT, ökar parathyreoidas receptorers känslighet för extracellulärt kalcium.
  • Det är viktigt att patienten får ordentligt med vätska.

Källa: 

Landberg, E. Njursjukdomar och diagnostik. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-13.

Pagels, A. et al. Vanliga orsaker till njursvikt. Njurdagboken.Njurförbundet, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping. 2014. (Hämtad 2014-08-22).

Saeed, A. Nedsatt njurfunktion (njursvikt) hos vuxna – primär bedömning och handläggning. Internetmedicin. 2014. (Hämtad 2014-08-24).

Segelmark, M. Njursjukdomar, akut och kronisk njursvikt. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-12.

4 comments on “Njursvikt

  1. Natalia
    25 augusti, 2016

    Hej!
    Är inte involverad i det som kallas sjukvårdspersonal men är svårt njuksjuk och står numer utan hjälp. Så det var att kavla upp ärmarna och börja plugga på.
    Utan medicinska kunskaper är det mkt påfrestande. Och där kom in ett tips om din sida. Den är otroligt bra på många sätt.
    Du förklarar det svåra på ett osofistikerat sätt så att även en oinsatt kan ta till sig kunskapen. Du ger en bra överblick på det man fumlar över — vilka samband det finns mellan olika ämnen i kroppen etc.
    I vanligt fall får man en diger lista över provsvar och därmed basta. Vad alla dessa betyder får man aldrig veta. Och där är du pedagogisk och talar utan onödiga krusiduller om vad som är vad.
    I min förtvivlan hade jag t o m sökt hjälp av min veterinär för jag vet att katter ofta drabbas av njurproblem. Och det var ett smart drag. Det blev en början på min kamp för överlevnad. Småningom kom jag även till din sida.
    Tack för din ansträngning att bringa klarhet, att inge hopp, tack!

    En engagerad läsare

    • BMA-student
      26 augusti, 2016

      Hej, och tack för din kommentar. Roligt att du gillar min blogg. Den är dock mest skriven av och för studenter, och jag hoppas verkligen att du inte förlitar dig allt för mycket på innehållet för din hälsas skull.

  2. Pingback: Hjärtmarkörer | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Korrigeringar och tillägg, termin 2 | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 24 augusti, 2014 by in - Metabolism, Termin 2 and tagged .
%d bloggare gillar detta: