Olika sätt restriktionsenzymet klipper på.
Restriktionsenzymer är proteiner med så kallad ”symatisk aktivitet.” Restriktionsenzymerna kan använda DNA som substrat i en kemisk reaktion. Ett substrat är ju det ämne som används för att få något annat. Tänk dig en formel där du har två kemiska ämnen som du blandar, de påverkar varandra och så får du ett annat ämne. De ämnena som du blandar är själva substraten. Som formel skulle det kunna se ut så här:
Substrat + substrat –> annat ämne/något nytt
Med hjälp av restriktionsenzymer kan DNA klyvas i två bitar. Detta sker dock inte precis var som helst, var det sker beror på i vilken ordning nukleotiderna i DNA sitter. Man kan använda sig av den här metoden för att hybridisera (sätta ihop) exempelvis DNA från två olika arter. Metoden kallas för ”klipp och klistra.”
Restriktionsenzymkarta
Man kan kombinera flera olika restriktionsenzymer, separera dem storleksmässigt i agarosgeler, och på det viset skapa vad man kallar för restriktionsenzymkarta. DNA-fragment behandlas med tre olika restriktionsenzymer på en agarosgel, då kommer de olika delarna av DNA att separeras eftersom de vandrar olika långt i gelén beroende på vilken längd de har. Genom metoden kan man avgöra vilket enzym som ger en viss längd på de olika DNA-fragmenten.
Brändén, H. (2003). Molekylärbiologi. 3:dje upplagan. Danmark: Studentlitteratur.
Lindqvist Appell, M. Förberedelse inför PCR-laboration. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-01-25.
Lindqvist Appell, M. PCR. Laboration. Linköpings Universitet. Tre tillfällen fördelade på januari och februari 2014.
Sundqvist, P. Genteknologiska verktyg. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-01-25.