Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Absolut fel

När man beräknar absolut fel räknar man ut skillnaden mellan det värde man skulle ha och medelvärdet av det värde man fått. Enheten är densamma som för de tal man räknar på. Formeln ser ut så här:

Sant värde – medelvärde = absolut fel

Här kommer ett exempel. Du har en lösning som du har blandat genom att göra en spädning. Om du har gjort allting helt rätt ska lösningens koncentration vara 5 mol/L. Detta är det sanna värdet. Men laborationshandledaren vill kontrollera hur duktig du är på att späda och pipettera. Därför får du lov att pipettera vätskan till tre brunnar. Du pipetterar den alltså tre gånger. När du har gjort det låter du en spektrofotometer läsa av koncentrationen i de tre brunnarna. Eftersom det i praktiken är helt omöjligt att späda och pipettera helt korrekt tre gånger i rad, får du tre olika värden. Dessa värden skulle kunna vara; 4,99 mol/L, 5,02 mol/L och 4,95 mol/L. Du har med andra ord lyckats mer och mindre bra när du pipetterat i de olika brunnarna. Om du lägger ihop de tre värdena och dividerar dem med antalet brunnar (tre), då har du medelvärdet. I det här fallet är medelvärdet 4,986. Om vi nu stoppar in dessa värden i formeln blir uträkningen till att se ut såhär:

5 mol/L – 4,986 mol/L = 0,014 mol/L

Det absoluta felet är 0,014 mol/L. Ju mindre det absoluta felet är, desto bättre är det. Skillnaden mellan det värde jag skulle ha fått om jag gjort allt helt rätt (5 mol/L), och medelvärdet av det värde jag lyckades få (4,986 mol/L) är alltså 0,014 mol/L. Detta kallas absolut fel eftersom det har samma enhet som de värden man räknar på. Det går också att räkna ut den här skillnaden i procent. Då kallas det för relativt fel.

Vad ska man ha detta till, då? 

Man använder sig absolut fel när man vill ta reda hur på bra en metod är, alltså hur nära det sanna värdet man kommer när man använder sig av en viss metod. Det kan ju vara så att om man använder sig av flera metoder kanske användningen av en viss metod alltid ger ett bättre resultat som ligger närmare det sanna värdet än de andra metoderna man använder sig av gör. På Linköpings Hälsouniversitet använder vi oss av detta för att visa examinatorn på den praktiska tentamen att vi – förhoppningsvis – har gjort bra ifrån oss och kommit nära det sanna värdet.

Källa:

Whiss, P. P-kreatinin, manuell metod. Laboration. Linköping Universitet. 2013.03-19.

4 comments on “Absolut fel

  1. Pingback: Praktiskt Tentamen: Laboratorievetenskap inom endokrinologi och infektion | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Grundläggande begrepp inom statistiken (glosor) | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Praktisk Tentamen; Laboratorievetenskap i molekylärbiologi och metabolism | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 16 juni, 2014 by in - Laborationer T2, Termin 2 and tagged .
%d bloggare gillar detta: