Absolut fel: skillnaden mellan det sanna värdet och ditt medelvärde

När du beräknar absolut fel räknar du ut skillnaden mellan det värde du skulle ha och medelvärdet av det värden du har fått. Enheten är densamma som för de tal du räknar på. Formeln ser ut så här:

Sant värde – medelvärde = absolut fel

Här kommer ett exempel. Du har en lösning som du har blandat genom att göra en spädning. Om du har gjort allting helt rätt ska lösningens koncentration vara 5 mol/L. Detta är det sanna värdet. Men laborationshandledaren vill kontrollera hur duktig du är på att späda och pipettera. Därför får du lov att pipettera vätskan till tre brunnar. Du pipetterar den alltså tre gånger. När du har gjort det låter du en spektrofotometer läsa av koncentrationen i de tre brunnarna.

Absolut fel är aldrig noll

Eftersom det i praktiken är helt omöjligt att späda och pipettera helt korrekt tre gånger i rad, får du tre olika värden. Dessa värden skulle kunna vara; 4,99 mol/L, 5,02 mol/L och 4,95 mol/L. Du har med andra ord lyckats mer och mindre bra när du pipetterat i de olika brunnarna. Om du lägger ihop de tre värdena och dividerar dem med antalet brunnar (tre), då har du medelvärdet. I det här fallet är medelvärdet 4,986. Om vi nu stoppar in dessa värden i formeln blir uträkningen till att se ut såhär:

5 mol/L – 4,986 mol/L = 0,014 mol/L

Det absoluta felet är 0,014 mol/L. Ju mindre det absoluta felet är, desto bättre är det. Skillnaden mellan det värde jag skulle ha fått om jag gjort allt helt rätt (5 mol/L), och medelvärdet av det värde jag lyckades få (4,986 mol/L) är alltså 0,014 mol/L. Detta kallas absolut fel eftersom det har samma enhet som de värden man räknar på. Det går också att räkna ut den här skillnaden i procent. Då kallas det för relativt fel.

Vad ska du ha detta till, då? 

Du använder dig av absolut fel när du vill ta reda hur på bra en metod är, alltså hur nära det sanna värdet du kommer när du använder dig av en viss metod. Det kan ju vara så att om du använder dig av flera metoder kanske användningen av en viss metod alltid ger ett bättre resultat som ligger närmare det sanna värdet än de andra metoderna du använder dig av gör. På Linköpings Hälsouniversitet räknar vi ut det absoluta felet för att visa examinatorn att vi – förhoppningsvis – exempelvis har pipetterat bra och kommit nära det sanna värdet.

Källa:

Whiss, P. P-kreatinin, manuell metod. Laboration. Linköping Universitet. 2013.03-19.

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.