Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Urinsediment

Här kommer det sedan tidigare utlovade inlägget om urinsediment. Läs gärna mina inlägg om Njurens funktion, Njurens sjukdomar och Diagnostik av njurens sjukdomar för att få en bättre bilda av vad detta inlägg handlar om. Urinsediment kan bestå av lite olika celler och finns av olika anledningar beroende på vad de består av. De kan också ha olika former, något som också är knutet till vad de består av och var de kommer ifrån. Inflammation i interstitet (mellan cellerna, inte i tubuli och inte i glomeruli) och tubuli är vanligtvis anledningen till vita blodkroppscylindrar, medan sjukdomar och skador i glomeruli ger i från sig både blodkroppar och cylindrar.

Först och främst är det viktigt att nämna att det även vanligtvis finns sediment i urin, som inte bildar cylindrar samt de ofarliga cylindrarna:

  • Det är de hyalina cylindrarna man finner i urin. Ordet hyalin kommer från ordet glas, och de hyalina cylindrarna är just genomskinliga som glas.
  • Plattepitel-celler. Kommer från väggen av urnvägen och vaginan. Dessa finns i mindre mängd i urinen hos friska människor.
  • Övergångsepitel-celler. På samma sätt kan det också finnas ett så kallat övergångsepitel i urinen, och mängden av dem ökar i samband med urinvägsinfektioner. Detta är dock inget man tittar särskilt mycket på i samband med diagnostik av njurens sjukdomar.

Men det finns urinsediment som man inte vill ha i urinen och som man ska leta efter när man diagnostiserar. Några av dessa är:

  • Röda blodkroppar (erytrocyter) vid glomerulonefrit (inflammation i glomerulis) och vasculit (inflammation i ett av njurens blodkärl). De bevisar att det pågår någon form av glomerulär process.
  • Vita blodkroppar (leukocyter) förekommer också normalt, precis som de hyalina cylindrarna, men de ökar kraftigt i samband med infektion, vid pyelonefrit (inflammation i njurbäckenet) och interstitiell nefrit (inflammation i njuren, kanske orsakad av en infektion).
  • Vaxcylindrar; vid kroniska sjukdomar i glomeruli då det skett en tydlig rubbning i genomsläppligheten. Filtrationen fungerar inte som den ska.
  • Fettkroppar; vid proteinuri (proteiner i urinen, albumin). Sker vid nefros (kärlen i njuren är skadade).
  • Bilirubin; (nedbrutet hemoglobin) vid skada i levern.

Det kan också vara av värde att titta på cylindrarnas form i samband, eftersom deras form säger något om vad det är som är fel.

  • Tubulis cellcylindrar; vid tubulär påverkan.
  • Finkorniga cylindrar; vid kronisk njursjukdom.
  • Grova korta cylindrar; vid njursvikt.
  • Korniga cylindrar; tecken på påverkar i tubulus. Cellerna faller samman.

Lite bilder, tagna 2017.

Källa:

Landberg, E. Njursjukdomar och diagnostik. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-13.

MedicinskOrdbok.se

Segelmark, M. Urinsediment. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-14.

Ängelholms sjukhus. U-sediment. Metodinformation. Klinisk kemi.   2005-11-21. (Hämtad 2014-05-29).

4 comments on “Urinsediment

  1. Pingback: Diagnostik av njurens sjukdomar | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Njurens sjukdomar | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Hormon, enzym, protein eller transmittor? | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Skriftlig tentamen i molekylärbiologi och metabolism | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 30 maj, 2014 by in - Metabolism, Termin 2 and tagged .
%d bloggare gillar detta: