Nedbrytning av näringsämnen

Jag har ju skrivit och berättat om alla histologiska preparat vi ska kunna den här terminen. Nu kommer jag att sätta ihop allt genom att beskriva nedbrytningen av mat genom hela tarmsystemet, och då också beskriva de olika organens roll. Som du ser har jag länkat till inläggen som handlar om de olika organen, så du kan alltid hoppa dit och titta på mina fina teckningar över hur organens vävnad är uppbyggd och vilka delar av organens som vi ska kunna.

Proteiner

Maten tuggas i munnen, där börjar en viss sönderdelning. Sedan förs den vidare ner till magsäcken. Där utsöndras enzymet pesinogen från cheifcells, och saltsyra från perietalcellerna. Tillsammans bildar dessa enzymet pepsin som bryter ner protein till polypeptider.

När maten sedan går vidare till tunntarmen (tolvfingertarmen) tillkommer enzymer som kallas proteaser från bukspottkörteln. Dessa bryter ner polypeptiderna till aminosyror och små peptider. Bukspottkörtelns exokrina del släpper ifrån sig ca 1,5 liter vätska varje dygn, en vätska som innehåller dessa enzymer och är basisk därför att den också innehåller vätekarbonat. Detta neutraliserar den saltsyra som följer med ner från magsäcken till tolvfingertarmen. En av de enzymer som buksottkörteln producerar är trypsinogen, som är en inaktiv form av trypsin. När trypsinogen kommer ut i tolvfingertarmen kommer det i kontakt med ett annat enzym som bildas av tolvfingertarmens epetellager. Trypsinogenet blir då till trypsin. Trypsin gör i sin tur att det bildas ännu mer trypsinogen. Trypsinet är en viktig del i nedbrytningen av protein.

Två olika hormoner frisätts också från epitellagret i tolvfingertarmen; sekretin och cholecystokinin. Det är saltsyran från magsäcken som får igång produktionen av sekretin. Sekretin talar om för bukspottkörteln att de ska producera mer vätekarbonat, eftersom maten innehåller saltsyrarester som behöver neutraliseras. Cholecystokinin signalerar att fler enzymer ska produceras.

Aminosyrorna och peptiderna förs sedan in i tunntarmens (jejunum och ileum) epitelvävnad genom s.k. aktiv transport. Enzymer som är med och spjälkar peptider tar vid, och till slut finns endast aminosyror kvar. Dessa diffunderar in från epitelet till blodkapillärerna.

Fett

Fett tuggas naturligtvis också i munnen, men det sker inte så mycket mer med fettet förrän det har hamnat i tunntarmen (tolvfingertarmen). Enzymet lipas släpps ut från bukspottkörteln, och hjälper till med att bryta ner fettet till monoglycerider och fria fettsyror. Till levern kommer det kolesterol från blodet. Kolesterolet omvandlas till gallsyror. Sedan binds gallsyrorna till aminosyror. Ett gallsyra som är bunden till en aminosyra kallas gallsalt (galla). Gallan transporteras till gallblåsan där den förvaras till vi äter. När gallsalterna släpps ut i tolvfingertarmen hjälper de till med att bryta ner fettet. Fettet diffunderar sedan in i epitellagret i tunntatmen där de först blir till monoglycerider och fria fettsyror, sedan till triglycerider. Dessa kan sedan flyta ihop till chylomikroner där också kolesterol ingår. En chylomikron räcks av protein, vilket gör att de kantransporteras vidare. Slutligen transporteras dessa till lymfkapillären, genom exocytos.

Kolhydrater

När maten tuggas i munnen släpper spottkörtlarna ifrån sig enzymet amylas. Tänderna bryter sönder kolhydraterna och gör dem åtkomliga, medan amylas påbörjar nedbrytningen. När vi sväljer transporteras maten ner i magsäcken där kolhydraterna blir till disackardier och andra små sockermolekyler. Glukos och galaktos binder till en natriumjon, varpå de transporteras med hjälp av aktiv transport in i tarmepitelet. Ett enzym som bryter sönder disackarider börjar arbeta och kvar blir monosackarider som diffunderar in i blodkapillären.

När maten brutits ner i tarmen sker det som jag berättat om redan under utbildningens första termin; Citronsyracykeln. 

10351577_920628487952620_8133754174241847587_n
Nedbrytning av fett, kolhydrater och proteiner.

Testa frågesporten Metabolism!

Testa frågesporten Metabolism nu, och se vad du kan! Fler frågesporter kommer att läggas till med tiden, och bästa sättet att hålla koll på allt som är på gång i bloggen är via FaceBook. Bli först med att få veta vad som händer just idag genom  FaceBook-sidan biomedicinskanalytiker.org 

Källa:

Christensen, J. How cells obtain energy. Film. YouTube. 2010-11-22. (Hämtad 2013-11-22).

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Murray, R K. et al. Harpers Illustrated Biochemistry. Kina: The McGraw-Hill Companies. 2012.

Nilsson, S. Cellens metabolism. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-11-18.

Nilsson, S. GI-kanalen, del 1. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-14.

Nilsson, S. GI-kanalen, del 2. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-18.

Rodrigues-Martinez, H. Histologi, del 1. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-17.

Ross, M. et al. Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW. 2011.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E. Människans fysiologi. Liber, Stockholm. 2004.

Solunetti. Cellens ämnesomsättning. 2006. (Hämtad 2013-11-22).

13 comments

Vad tycker du?