Clearence, GFR och eGFR

Jag har i tidigare inlägg om Njurens funktion och Njurens sjukdomar nämnt lite om GFR och clearence. De har ett speciellt förhållande till varandra som är viktigt att förstå och komma ihåg. Därför kommer jag att fördjupa mig i dessa i det här inlägget. Först lite repetition av definitionerna.

Clearence

Clearence är definitionen för hur mycket plasma som hinner renas helt och hållet från ett visst ämne under en viss tidsenhet när blodplasma passerar genom njurens glomeruli. Tidsenheten är oftast 1 minut. Alltså om man vet vad värdet på clearence är, då vet man också hur bra eller dåliga njurarna är på att rena blodet från olika ämnen.

Här kommer först formeln för clearence, med tillhörande förklaring av de olika förkortningarna.

 Clx * Px = V * Ux

Ovanstående är grundformeln, den formel som vi utgår ifrån. Förkortningen Cl står för clearence. Alla små x står för det ämne man vill beräkna, på samma sätt som x står för siffran man vill beräkna i ett vanligt mattetal. Clx står därför för clearence av ämnet man vill beräkna clearence för. Px står för plasmakoncentration av ämnet x. V står för urinens volym (flödet). Ux står för urinkoncentration av ämnet x. Här kommer ett tydligt exempel på hur man kan beräkna clearence för kreatinin. Vi börjar med att göra om formeln så att den passar för det vi vill veta.

Clx = V * Ux/Px

Vi multiplicerar alltså urinflödet med urinkoncentrationen av kreatinin. Summan av detta divideras med plasmakoncetrationen av kreatinin. Svaret vi får är clearence av kreatinin. Ett annat lite enklare sätt att förklara det kan vara att skriva det så här i ett bråktal:

Clearence = utsöndringen av ämnet per minut/plasmakoncentrationen av ämnet

GFR

Glomerulär filtrationshastighet är definitionen för mycket blodplasma som passerar genom njurens glomeruli under en viss tidsenhet. Tidsenheten är oftast 1 minut.

eGFR

Det ska också nämnas att det finns något som kallas eGFR, estimated glomeruli filtration rate. GFR är absolut, medan eGFR är ungefärlig, skulle man kunna säga. När man räknar eGFR räknar man på en formel som utgår ifrån en genomsnittlig vikt (muskelmassa). Man använder sig av absolut GFR om man vill beräknar exempelvis hur snabbt ett läkemedel lämnar patientens kropp. Då vet man om patienten behöver öka/minska dosen medicin, eller om medicineringen fungerar bra. eGFR kan man använda sig av när man vill bedöma en patients njurfunktion. Absolut GFR har enheten mL/min. Relativt GFR (eGFR) har enheten mL/min/1,73 m2 kroppsyta.

10361391_920704484611687_1927100287605716667_n
Clearence är definitionen för hur mycket plasma som hinner renas helt och hållet från ett visst ämne under en viss tidsenhet när blodplasma passerar genom njurens glomeruli.

Sambandet mellan GFR och Clearence

Beräkningen av clearence brukar inom sjukvården användas för att göra en bedömning av GFR. Det är nämligen så att sambandet mellan clearence och GFR är olika för olika ämnen. Varför det då?

Jo, när plasman filtreras i korpuskeln (genom glomeruli och ut i Bowmans kapsel och vidare i tubuli), då filtreras nästan all kreatinin. Men bara nästan. Inget kreatinin går tillbaka in i kroppen genom reabsorption, men en liten mängd kreatinin utsöndras genom sekretion. Alltså kan man mäta mängden kreatinin i blodet, och därmed bestämma GFR ganska exakt. Men vill man vara ännu mer exakt, då kan man spruta in ett ämne som heter inulin i blodet. Av inulin filtreras allt, inget reabsorberas och inget släpps ut genom sekretion. Därmed ger inulin ett mer exakt värde på GFR än vad kreatinin gör.

På det här sättet kan man alltså mäta olika ämnen i blodet. Man kan även mäta ett ämne (ett protein) som heter cystatin C. Det är bättre än att mäta kreatinin, eftersom kreatininvärdet beror på personens muskelmassa. Om personen har ätit kokt kött samma dag som provet tas kan värdet för reatinin ändras med upp till 65 %. Det sker alltså inte med ämnet cystatin C. Å andra sidan påverkas cystatin C av bland annat graviditet.

För att ett ämnes clearence ska vara detsamma som GFR ska det:

  • finnas i kroppen i ungefär samma nivåer, oavsett tid på dygn, vad man ätit och så vidare, eller vara exogen alltså vara ett ämne som kommer utifrån och inte hör till kroppen, så som exempelvis inulin
  • ha molekyler med liten storlek, så att det kan passera filtret i glomeruli
  • utsöndras endast genom njuren, och inte på något annat sätt i kroppen (som avföring eller liknande)
  • inte reabsorberas tillbaka till blodet, i njurens proximala tubuli

Källa:

Landberg, E. Njursjukdomar och diagnostik. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-13.

Morgan, A. Glomerular filtration membrane & filtration rate. Film. YouTube. 2012-04-07. (Hämtad 2014-05-20).

Palm, F. Njuren, del 1. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-02-28.

Palm, F. Njuren, del 2. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-05.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

Vad tycker du?