Tolvfingertarm, Tunntarm, Tjocktarm och Rektum

Det latinska namnet för tolvfingertarmen är duodenum. Tunntarmen delas in i två delar, den övre som kallas jejunum, och den undre som kallas ileum. Sedan övergår ileum till colon som är tjocktarmen. Sist men inte minst har vi rektum. Den generella uppbyggnaden av tarmens ser ut på samma sätt här som i magsäckens vägg. Nedanstående preparat kan se väldigt lika ut i ett mikroskop. Men det finns skillnader.

Duodenum. Villi, som suger i sig näring och vätska, ser ut som löv. Det finns goblettceller, till utseendet ser de ut som ljusa skotthål i tarmen. I det lager som kallas submucosa finns det körtlar som kallas för brunnerska körtlar. Goblettceller producerar slem som är till för att skydda tarmen mot saltsyra från magsäcken. De brunnerska körtlarna finns bara i duodenum. (Lätt att veta att det är duodenum). De har till uppgift att utsöndra ett alkaliskt sekret. Från magsäcken kommer ju det sura, och då kommer det alkaliska (basiska) från de brunnerska körtlarna. Det sker en neutralisering som gör att vi slipper få hål på tarmen.

Jejunum. Här finns det fler goblettceller än i duodenum. Men inga brunnerska körtlar.

Ileum. Här hittar man mycket lymfvävnad, alltså lymfocyter (en typ av vita blodkroppar).Lymfvävnaden kallas för Peyerska Plack. Dessa kan ses som en större mängd cellkärnor i lagret som kallas submucosa. Ju längre ner i tunntarmen man kommer, desto fler payerska plack finns det. Alltså finns det flest av dessa i längst ner i ileum.

Colon. Här saknas villi, eftersom det mesta av tarmens innehåll är uppsuget. Men det finns fortfarande så kallade kryptor, alltså den nedre delen av gastric pits. I colon finns också väldigt mycket goblettceller, fler än i jejunum och ileum.

jpg502
Tarmen

Rektum. Från början hade jag inte tänkt att ta med rektum i det här inlägget, men så såg jag i mina papper att det är ganka lite information om denna del om tarmen, så jag tänkte att jag tar med det här åndå. Men det finns inte utskrivet på bilden. Rektum är ju det som finns strax innan anus. Vad som är speciellt med rektum, som skiljer denna tarmdel från de övriga, är att lumen (tomrummet i tarmen) är mycket större, villi är kortare, och att det finns fler goblettcellet i ytepitelet. Ett annat mer svenskt namn för goblettceller är för resten bägarceller. I det här preparatet ska vi kunna hitta dessa bägarceller, och ett vävnadslager som heter muskularis externa. 

Källa:

Nilsson, A. & Wennerström, L. Histologi GI. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-24.

Ross, M. Wojchiech, P. Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW. 2011.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

WhashingtonDeceit. Shotgun histology duodenum. Film. YouTube. 2007-08-20. (Hämtad 2014-05-14).

Vad tycker du?