Tarm: Lär dig se skillnaden på Tolvfingertarm, Tunntarm, Tjocktarm och Rektum

Hej, sidan kan se lite rörig ut. Jag jobbar på den.

Genom hela tarmsystemet ser uppbyggnaden av tarmen ut på ungefär samma sätt. Det finns små skillnader, och det är det här som kan göra det så svårt att se skillnaden på delar av tarmen. Om vi börjar utifrån och går inåt består hela tarmsystemet av serosa eller adventitia. Namnet skiljer sig åt beroende på var i tarmen vi befinner oss. Innanför serosa/adventitia finns muscularis externa. Sedan följer submucosa. Innanför submucosan finns mucosa. Mucosan består tre lager: muscularis mucosae, sedan kommer lamina propria och längst in i tarmen finns ett epitel. Om du hittar dessa lager och kan se skillnaden på dem i tarmen, då har du kommit väldigt långt i din kunskap om tarmens histologi. Vi tittar närmare på dessa lager i detalj.

Serosa/adventitia

Det finns en viktig skillnad mellan serosa och adventitia. Om du känner till den blir det enkelt för dig att se skillnaden. Serosa är ett seröst membran som består av ett skvamöst epitel. Det här epitelet har ett speciellt namn som du ska lägga på minnet: mesotel. Genom mesotelet går det också en del blodkärl, lymfkärl och nerver till och från tarmkanalen. Under epitelet finns ett lager av bindväv, och det händer inte så sällan att du hittar en hel del fett i bindväven också.

Adventitia består bara av bindväv.  Skillnaden mellan serosa och adventitia beror på att vissa ställen av tarmen hänger fritt, utan att kopplas till någon del av bukens innehåll. Det är där du har ett epitel. Andra delar av tarmen är sammanväxt med organ inne i buken, där har du bara bindväv.

  • Duodenum: Serosa
  • Jejunum: Serosa
  • Ileum: Serosa
  • Colon: Adventitia
  • Rectum: Adventitia

Muscularis externa

Muscularia externa är precis som det låter – tarmens yttre muskler. Oftast hittar du två muskellager i muscularis externa, ibland bara ett. Båda lagren är av typen glatt muskulatur, för som du vet kan du inte styra tarmens arbete med din vilja. Men det yttre muskellagret som ligger precis intill serosa/adventitia är longitudiellt; musklerna går alltså utmed tarmens längd. Det inre muskellagret är cirkulärt; det sträcker sig runt tarmen. Du ser enkelt skillnaden på dessa muskellager eftersom det cirkulära lagret visar musklerna på längden, medan de longitudiella musklerna ligger på tvären.

  • Duodenum:
  • Jejunum:
  • Ileum:
  • Colon: Tjockare lager än i tunntarmen.
  • Rectum:

Submucosa

Ordet ”sub” betyder under. Tänk på det engelska order submarine, alltså ubåt. Marin har ju att göra med havet, vattnet och en submarine rör sig under vattnet. På samma sätt ligger en submucosa under mucosan (sub = under, mucosa). Submucosan består av tät bindväv.

  • Duodenum: Brunnerska körtlar.
  • Jejunum: Bindväv och blodkärl.
  • Ileum: Peyerska plack.
  • Colon:
  • Rectum:

Mucosa

Mucosan består som sagt var av tre lager; muscularis mucosae, lamina propria och ett epitel. När du sitter på en praktiskt tenta i histologi och försöker komma på vilket del av tarmen din examinator givit dig är det en bra idé att titta extra mycket just på mucosan. Det är nämligen i den här delen som det finns stora skillnader beroende på vilken del av tarmen du tittar på.

Men oavsett var i tarmen snittet är taget har mucosan samma uppgift; den skyddar tarmen, absorberar vätska och näring, samt utsöndrar en del ämnen.

Muscularis mucosae

Muscularis mucosae är tarmens inre muskellager. Även detta består av glatt muskulatur, precis som muscularis externa gör.

  • Duodenum:
  • Jejunum:
  • Ileum:
  • Colon:
  • Rectum:

Lamina propria

Lamina propria är det lilla lagret av bindväv som ligger precis under epitelet. I det lagret hittar du körtlar, kärl och delar av kroppens immunsystem. Vissa av dessa körtlar stäcker sig från tarmens lumen och hela vägen ner till lamina propria.

  • Duodenum: Lieberkuhns kryptor där det finns endokrina celler. Inga peyerska plack.
  • Jejunum: Kryptor. Du kan kanske se en del lymfocyter. Inga peyerska plack.
  • Ileum: Kryptor och peyerska plack.
  • Colon:
  • Rectum:

Epitel

Om du har läst inlägger om olika Vävnadstyper vet du redan att det finns många olika typer av epitel. Det finns olika typer av epitel på olika ställen i tarmen. Detaljer hjälper dig se skillnaden på tarm och tarm

Nu tittar vi på detaljerna i de olika delarna av tarmen, de delar som gör att du faktiskt kan se skillnaden mellan delarna. Vi börjar uppifrån tolvfingertarmen och går neråt genom hela tarmsystemet tills vi hamnar i rectum.

  • Duodenum: Tätt packade, lövformade villi. Du kan se några få goblettceller.
  • Jejunum: Det är olika höjd på villi. De ser närsta ut som tungor. Du kan se fler goblettceller än i duodenum.
  • Ileum: Färre villi än i duodenum och jejunum. Villi är tunna. Du ser ännu fler goblettceller än duodenum och jejunum.
  • Colon: saknar villi. Men det finns kryptor. Colon har också fler goblettceller än någon del av tunntarmen. Epitelet är enkelt kubiskt.
  • Rectum: Här finns villi igen, men de är kortare än i resten av tarmen. Här ser du ännu fler goblettceller. Lumen är väldigt stor jämfört med resten av tarmen.

Som lite extra kuriosa kan jag nämna att de brunnerska körtlarnas uppgift är att ge ifrån sig ett sekret som är basiskt. Detta hjäper till med att neutralisera den sura magsyran som följer med maten ner ifrån magsäcken. Tack vare detta slipper vi ha en tolvfingertarm som fräter sönder.

tarm
Tarmen

Källa:

Nilsson, A. & Wennerström, L. Histologi GI. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-24.

Ross, M. Wojchiech, P. Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW. 2011.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

WhashingtonDeceit. Shotgun histology duodenum. Film. YouTube. 2007-08-20. (Hämtad 2014-05-14).

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.