Njurens sjukdomar

Det finns många olika njursjukdomar man kan få. De kan vara inflammatoriska, infektiösa, nefroskleros, metabola, medfödda missbildningar, ärftliga sjukdomar eller maligna sjukdomar. Det finns dessutom både akut och kronisk njursvikt, vilka skiljer sig en del åt. För att förstå de olika sjukdomarna är det bra om du först har läst mitt inlägg om Njurens funktion. 

Njure

Inflammatoriska sjukdomar

  • Glomerulonefrit (en njurinflammation som startar i glomeruli). De främsta symptomen är blod och protein i urinen, sänkt GFR,och att man hittar urinsediment i urinen.
  • Tubulointerstitiell nefrit. Förkortas TIN. En grupp inflammatoriska sjukdomar som kan delas in i akuta och kroniska. Kan bero på gifter, infektion, nedsatt syntes av prostaglandiner, allergi, läkemedel med mera.

Infektiösa sjukdomar

  • Akut pyleonefrit. Njurbäckeninflammation. Denna sjukdom börjar oftast nerifrån för att gå uppåt mot njuren, och beror oftast på bakterien E coli, samma bakterie som finns naturligt våran mag- och tarmkanal. Den kan orsaka blodförgiftning.
  • Tuberkulos är också en infektion som startas av en bakterie.
  • HIV. Startas av ett virus.
  • Sorkfeber. Startas av ett virus.
  • Parasitsjukdomar. Hör också till de infektiösa sjukdomarna.

Nefroskleros:

  • Nefroskleros innebär att det blidas ärrvävnad i njurarna. Ordet skleros betyder just ärrvävnad. Nefro anspelar ju på nefronet. Det brukar finnas äggvita (albumin) eller blod i urinen. Två sjukdomar hör till gruppen nefroskleros.
  • Ischemisk njursjukdom är orsakad av arterioskleros. Ofta har patientem olika storlek på sina njurar.Patienten får ingen blodtillförsel till njurarna.
  • Hypertensiv nefroskleros orsakas av högt blodtryck. Patienten är därmed också känslig för intag av salt.

Metabola sjukdomar

  • Diabetesnefropati. Beror på högt blodtryck, men det tar lång tid att utveckla. Sjukdomen är en följd av diabetes mellitus, alltså typ 1 och typ 2-diabetes. Sjukdomen delas in i två typer, typ 1 blir allt mindre vanlig eftersom vi får allt bättre behandlingsmetoder. Typ 2 blir dock allt vanligare med anledning av att det är allt fler unga som drabbas, men också på grund av att det inte längre är så många som död av andra följdkomplikationer. Sjukdomen börjar med att patienten drabbas av mikroalbuminuri, vilket innebär att patienten har små mängder av proteinet albumin i sin urin. Detta brukar ske runt 5-10 år efter att patienten haft diabetes i mellan 5 och 10 års tid. Sedan sker, under många års tid, en försämring då mikroalbuminuri blir till makroalbuminuri, då mer albumin alltså kommer ut i urinen. Filtrationen minskar, det kan bli inflammationer. Till slut har patienten njursvikt, vilket innebär att njuren inte längre kan utföra sin uppgift att rena blodet. Olika skadliga ämnen blir kvar i kroppen, och då blir vi sjuka.
  • Nefrokalcinos/njursten. Detta innebär att det kalk släpps ut i njuren. Orsaken skulle kunna vara att man är uttorkad, att bisköldkörtlarna utsöndrar för mycket av hormonet parathormon som bland annat reglerar kalciummängden i kroppen. Kalk bidrar sedan, tillsammans med salter och fetter, till att det bildas sten i njuren. Vanliga symptom på njuresten är en skärande smärta som är väldigt skarp, man kan få feber. Ibland har man väldigt hög feber samtidigt som en sten blockerar urinledare och håller bakterier inne. Då blir det väldigt snabbt mycket allvarligt.

Medfödda missbildningar

  • Minskad njurparenkym. Ibland föds människor med bara en njure, eller så kan njuren vara felutvecklad. Ibland kan njurr na växa samman, det är då oftast de nedre delarna som gör det. De ser då ut som en enda njure formad som en hästsko och kallas därför för hästskonjure.
  • Avflödeshinder. Ibland föds barn med ryggmärgsbråck. Detta kan orsaka störningar i urinblåsan. Andra avflödeshinder skulle kunna vara hydronefros då ena eller båda sidorna av njurbäckenet vidgats. Anledningen till detta kan bero på exempelvis tumör. Uretravalvel betyder att det finns en förträngning i urinröret. Refluxnefropati innebär att att urinen flödar åt motsatt håll, baklänges.
  • Njurhypoplasi. Njurarna är underutvecklade.
  • Reflux. Urinen rinnner baklänges in i buken i stället för ut.

Ärftliga sjukdomar

  • Cystnjurar. Detta är en autosomal sjukdom, vilket innebär att människor av båda könet kan drabbas av den. Den finns i två varianter, dominant och recessiv. Recessiv  innebär att båda föräldrarna måste ha anlag för sjukdomen om barnet ska få den. Dominant nedärvning fungerar tvärt om, det räcker att endast den ena föräldern har förutsättningen för sjukdomen i sina gener för att barnet ska drabbas.
  • Alport är en typ av ärftlig sjukdom som ofta ger patienten blod i urinen. Produktionen av proteinet kollagen påverkas, och det är ett ämne som behövs i bland annat ögon, öron och njurarna. Patienten kan längre fram komma att höra och se dåligt, och så småningom leder sjukdomen till kronisk njursvikt.
  • Finsk nefros. Kallas också kongenital nefros, av finsk typ. Den är vanligast i Finland. Sjukdomen innebär att inget nefron bildas som kan hålla ihop strukturen i glomeruli. Det gör att bland annat proteinet albumin kan läcka ut i urinen. Det i sin tur kan leda till svullnad, brist på protein och död.
  • Fabrys sjukdom är en så kallad upplagringssjukdom. Den orsakar väldigt många symtom i hela kroppen, med bara några symptom i njuren; proteinuri då det alltså kommer ut proteiner i urinen, samt njursvikt. Sjukdomen orsakas av ett lysosomerna i våra celler, då ett enzym som behövs för att lysosomen ska kunna bryta ner produkter inte finns. Dessa lagras i stället.
  • Fanconi är en så kallad tubulär defekt. Det är en blodsjukdom som kan orsaka blodbrist eftersom antalet blodkroppar är stört. Sjukdomen kan orsaka att barn föds med missbildningar, bland annat i njurarna. Den drabbade har benmärgssvika, ökad risk för tumörer och ökad känslighet för sådant ska kan skada DNA. Risken för typ 2-diabetes ökar hos vuxna individer som bär denna sjukdom.
  • Barter är också en tubulär defekt.

Maligna sjukdomar

  • Njurcancer. Cancer i njurarna kan ge en hög sänkningsreaktion, och orsaka att patienten magrar. Den kan, men behöver inte, vara ärftlig. Njurcancer botas ofta med operation.
  • Amyloidos. Detta är, precis som fabrys sjukdom, en lagringssjukdom.
  • Myelom. Detta är en benmärgssjukdom. Den påverkar njurarna genom att skapa ett protein som heter immunglobulin. Det kommer från plasmaceller. Det faller ut i njurarna och orsakar ett stopp i tubuli, eftersom det sker inlagring då. Sjukdomen kan orsaka njursvikt.

Källa:

Holmgren, C. Kongenital nefros av finländsk typ (CNF, NPHS1) – en nyckel till mekanismen vid proteinuri. Finska Läkarsällskapets Handlingar. Årgång 166, Nr 2. 2006.

IKANKidney. The kidney and kidney disease – IKAN ch 2. Film. YouTube. 2011-11-23. (Hämtad 2014-04-23).

Lindqvist, K. Njursten. Internetmedicin. 2008-02-15. (Hämtad 2014-04-21).

MedicinskOrdbok.se

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E (red.). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Papadakis, M A. et al. Current medical diagnosis & treatment 2015. 54:de upplagan. USA: McGraw-Hill Edication. 2015.

Segelmark, M. Njursjukdomar, akut och kronisk njursvikt. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-12.

Socialstyrelsen. Alports syndrom. 2014. (Hämtad 2014-04-22).

Socialstyrelsen. Fabrys sjukdom. 2014. (Hämtad 2014-04-22).

Socialstyrelsen. Fanconis anemi. 2013. (Hämtad 2014-04-22).

Vad tycker du?