Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Patofysiologiska mekanismer 2

Det här är en fortsättning på mitt föregående inlägg om Patofysiologiska mekanismer 1.

Sänkningsreaktioner

Fibrinogen är ett protein som bildas i levern och som finns i blodets plasma, i flytande form. När blodet koagulerar (stelnar) är det just fibrinogenet som gör att blodet stelnar, genom att bli till fibrin. Fibrin går inte att lösa upp. Mängden fibrinogen ökar väldigt mycket i blodet när vi drabbas av inflammation. De röda blodkropparna har en tendens att klumpa ihop sig (de agglutinerar). Förmågan att agglutinera ökar ju mer akutfasprotein det finns i blodet, alltså proteiner som åker ut i blodet på grund av en inflammation. Den kunskapen kan man använda sig av genom att göra en sänkningsreaktion. Man tar ett blodprov. De röda blodkropparna faller till botten av provröret, och ju mer fibrinogen det finns i blodet, desto snabbare faller de. Om patienten har en autoimmun sjukdom, där kroppen attackerar sig själv, eller om det finns en tumör då ökar sänkningsreaktionen också. Globuliner är också också ett protein som finns i plasma, och som ökar i samband med inflammation.

Sänkningsreaktioner kan med andra ord användas vid infektion, och vid tillstånd som inte är infektiösa. Nackdelen med metoden är att man bara får veta om det är en inflammation på gång i kroppen, man får inte veta hur många timmar/dagar den har pågått eller hur allvarlig den är. Det är först efter tre till fyra dagar efter att man blivit inflammerad som det märks i en sänkningsreaktion. Man måste också ta hänsyn till olika anledningar som kan ge ett felaktigt värde vid en sänkningsreaktion. Exempelvis kan hög rumstemperatur (i labbet) höja sänkan, medan låg rumstemperatur, om provet blir stående mer än två timmar, ett provrör med för lite blod, om blodet börjat stelna i röret eller om det finns bubblor i blodprovet orsaka att sänka blir lägre än den egentligen är. Olika anledningar till att ett provresultat kan bli felaktigt kallas för felkällor.

CRP

Förkortningen CRP står för C-reaktivt protein. Det bildas i levern, men finns också i blodet. Om vi drabbas av en bakterieinfektion stiger värdet av CRP snabbt och mycket. Men om vi drabbas av virus stiger CRP bara lite grann, därför visar värdet skillnaden mellan bakterie- och virusinfektioner. Men CRP stiger också om vi drabbas av en skada på kroppen. Om cellerna går sönder, vilket de ju gör om vi skadas, då stiger CRP. Anledningen till detta känner man inte till helt och hållet, men cellens fosfolipider (det som cellmembranet består av) blottas vid skadan. CRP binder sig då till fosfokolin (fosfolipiden i cellmembranet) och kalcium från de skadade cellerna. CRP kan också binda till bakterier och fagocyter (celler som ”äter” sådant som vi inte vill ha i kroppen). Man brukar mäta värden som ligger över 3 mg/L när man mäter CRP.

hsCRP (högkänsligt CRP) 

När man mäter hsCRP mäter man värden som ligger mellan 0,3 och 10 mg/L. Man kommer alltså åt mycket lägre värden med hsCRP än med vanligt CRP. Så låga värden är bara intressanta om man vill veta om patienten har någon ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Om patienten har en inflammation i ett kärl kan den pågå i 10 år utan att det händer något, men när det händer då kan det bli allvarligt på en gång i form av hjärtinfarkt. Därför är det bra att kunna kontrollera en sådan inflammation med hjälp av hsCRP.

Enzymer

Ett enzym är ett protein som sätter igång, styr och snabbar på en biokemisk reaktion i kroppen, utan att enzymerna själva förbrukas. I en enda av våra cellen finns flera 1 000 olika enzymer. Det är den största och mest specialiserade gruppen av protein vi har i kroppen, men många enzymer måste ha lite hjälp av så kallade co-faktorer för att kunna gör sitt jobb. Det är olika metalljoner som är co-faktorer; järn., magnesium- , mangan- och zinkjoner. Enzymerna kan också vilja ha andra enzymer att samarbeta med, co-enzymer, Ett exempel på en co-enzym skulle kunna vara vitaminer. Vi behöver ensymerna för att överleva, och vi kan mäta deras aktivitet.

Diagnostisk enzymologi

Vi har enzymer i vårt blod, urin och andra kroppsvätskor. De kommer från kroppens celler och är ett tecken på att vår kropp fungerar som den ska. I levern och våra njurar finns fagocyter (celler som ”äter” sådant vi inte vill ha i våra kroppar, de tar hand om vårt avfall), och de äter upp våra enzymer  så att de inte blir kvar i kroppen i all oändlighet. Det kommer ju hela tiden nya. Jag skrev att enzymernas aktivitet mäts. Det är sant. Man mäter inte mängden enzymer, som man mäter mängden CRP, utan man mäter deras aktivitet. Balansen mellan de enzymer som släpps ut i blodet och de enzymer som äts upp av fagocyterna (metaboliseras) i levern/njurarna kallas för clearence. Om vi skadas och får en vävnadsskada eller drabbas av nekros (då celler i vår kropp dör p.g.a. sjukdom), då ökar mängden enzymer i exempelvis blodet. Genom att mäta aktiviteten från ett enzym som kommer från en speciell vävnad kan man alltså få reda på om det finns en skada.

Hur mäter man enzymaktiviteten då, och vad är det egentligen? Jo, enheten är katal.

1 katal är detsamma som den enzymaktivitet som katalyserar omvandlingen av 1 mol substrat/sekund till 1 mol produkt/sekund.

Hemostas

Homeostas är lite motsägelsefullt egentligen. Det skyddar oss nämligen mot blodförlust samtidigt som det också kan vara orsaken till att vi drabbas av blodpropp (trombos). Det är våra blodplättar (trombocyterna) som orsakar koagulationen.  Men det finns också något som heter fibrinolys. Fibrinolys är när enzymer löser upp koagulerat blod. När en del av kroppen inte får blod sker nekros, Så hemostasen har två både uppgiften att få oss att sluta blöda vid en eventuell skada, och att se till att vi inte får en blodpropp.

Reglering av koagulation

Det finns något som heter von Willebrand faktor, som är ett glykoprotein. Det är bland annat det som gör att blodplättarna sätter fast sig på det ställe där vi har en skada, och så börjar fibrintrådar att skapas för att få stopp på blödningen. Men ibland kan de hända att människor saknar något som behövs för att koagulationen ska kunna ske. Då kan man drabbas av hemofoli (blödarsjuka). Kalcium är ett ämne som också är med om att reglera koagulationen.

Å andra sidan kan blodplättarna och koagulationssystemet vara alldeles för aktivt och orsaka en blodpropp.

Trombos – blodpropp

Blodproppar som sitter i vener består oftast av fibrintrådar och kan bero på att vi suttit stilla för länge (kanske varit sängliggande en längre tid på grund av sjukdom. Blodproppar i artärer består istället  oftast av blodplättar, vilka som förtränger kärlet och orsakar en inflammation.

Vid en inflammation finns det farligt kolesterol som drar till sig vita blodkroppar. Inflammationen börjar, kärlet svullnar vilket kallas för stenos, kollagen exponeras och blodplättarna börjar beté sig som om det vore en kärlskada. De fastnar i kärlet och det blir en blodpropp.

Smör

Smör – för mycket fett på smörgåsen skulle kunna vara en anledning till sjukdom.

Källa:

Gomella, L G. Clinician´s pocket reference: The scut monkey. 11:te upplagan. USA: The McGraw-Hill Companies, Inc. 2007.

LeBlond, R F. et al. DeGowin´s diagnostic examination. 9:de upplagan. USA: The McGraw-Hill Education. 2009.

Lichtman, M A. et al. William´s Hematology. 8:de upplagan. USA: The McGraw-Hill Companies, Inc. 2010.

Murray, R K. et al. Harper´s illustrated biochemistry. 29:de upplagan. China: The McGraw-Hill Companies, Inc. 2012.

Whiss, P. Patofysiologiska mekanismer. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-05.

4 comments on “Patofysiologiska mekanismer 2

  1. Pingback: Renografi | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Ultraljud | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: TNF | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Patofysiologiska mekanismer 1 | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 4 april, 2014 by in Termin 2 and tagged .
%d bloggare gillar detta: