Laborationer

Det har varit mycket på gång under den andra terminen. Tänkte sammanfatta lite kort vad vi har gjort, och vad jag gör nu, så får vi se hur mycket jag hinner fördjupa mig i kommande inlägg. Till att börja med de roligaste; vi har gjort sex laborationer hittills:

Southern Blot. Detta var en visningslaboration, då vi gick igenom teorin tillsammans innan vi fick titta på hur det går till i verkligheten. En del av laborationen presenterades på powerpoint. Detta är en metod att hitta specifika DNA-sekvenser. Man särar på DNA, gör en elektrofores och lägger i andra DNA-bitar som är märkta med radioaktivitet. När DNA-bitarna binder till varandra för man över dem till ett membran, framkallar bilden på membranet så att radioaktiviteten syns och ser precis hur många bitar det finns som binder till den där radioaktiva biten.

PCR. Ur blod extraherades DNA. Sedan förökade vi DNA i en PCR-maskin, och därefter lade vi det i elektrofores och fick ett mönster som visade hur långa DNA-sekvenserna var. Laborationen var fördelad på två eftermiddagar. Efter laborationen skrev vi en laborationsrapport i grupp.

Osmotisk resistens. Vi blandade blodkroppar med saltlösningar av olika koncentrationer för att ta reda på hur hög saltkoncentration som krävs för att de röda blodkropparna ska spricka (lysera). Med den här metoden kan man mäta de röda blodkropparnas tålighet. De ska ha en viss tålighet för salta lösningar hos en frisk människa. Sjuka människor skulle kunna lida av en sjukdom som heter hereditär sfärocytos. Laborationen krävde att vi arbetade med spädningar och spektrofotometern, Efter laborationen skrev vi en laborationsrapport i grupp.

Enzymer. Vi laborerade med enzymer för att ta reda på hur deras reaktionshastighet påverkas av ett substrat. Spädningsfaktor och spektrofotometri, samt laborationsrapport som skrevs i grupp.

Glukos. Vi laborerade med blod och testade glukos-värdet med två olika metoder; en automatisk och en manuell. Den automatiska metoden gjordes med en liten maskin, snabbt och enkelt, som gav svar inom några sekunder. Den manuella metoden krävde spädning och spektrofotometri. Resultatet från metoderna jämfördes; vi fick olika värden. Anledningen till detta var att metoderna mäter glukos på olika sätt: den automatiska metoden mäter glukos i helblod (vanligt blod), medan den manuella metoden mäter glukos i plasma (vätskan i blodet efter att man har tagit bort blodkropparna). Det skiljer ca 12 % i glukosvärde mellan metoderna.

P-Kreatinin. Vi laborerade med flera blodprover, med spädning och spektrofotometri, i syfte att ta reda på vilket kreatininvärdet var i de olika proverna. Var och en av oss skulle skriva en enklare laborationsrapport själv.

Källa: 

Schippert, Å. Southern Blot. Laboration. Linköpings Universitet. 2014-05-02.

Eriksson, A. Osmotisk Resistens. Laboration. Linköpings Universitet. 2014-02-07.

Eriksson, A. Enzymer. Laboration. Linköpings Universitet. 2014-02-19.

Lindqvist Appell, M. Glukos. Laboration. Linköpings Universitet. 2014-03-02.

Lindqvist Appell, M. PCR. Laboration. Linköpings Universitet. Totalt tre fördelade på januari samt februari 2014.

Whiss, P. P-Kreatinin. Laboration. Linköpings Universitet. 2014-03-21.

Vad tycker du?