Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Mer om DNA-mutationer

Jag har skrivit ett tidigare inlägg på temat DNA och mutationer. Det var en presentation av mina anteckningar från en basgruppsträff, då vi gick igenom terminens femte utgångspunkt. Här kommer jag att fördjupa samma tema lite, men nu gör jag det utifrån mina anteckningar från föreläsningen på samma tema. Du får gärna jämföra de två inläggen för att se eventuella skillnader. Det finns risk för repetition, men så är det ju när man pluggar. Ibland, när ett ämne är helt nytt, kan det kännas lite rörigt på basgruppen. Men när tiden går och man hunnit läsa på lite och vara med på föreläsningar, då klarnar fakta.

Mutationer sker hela tiden i vår kropp, helt spontant. Ibland leder de till sjukdom. Bland annat kan de bero på strålning, rökning, eller kemiska ämnen. Ungefär var 20:de individ får en mutation av sina föräldrar, en mutation som inte funnits tidigare. I de fallen har mutationen uppstått i könscellen, alltså i ägget eller i spermien. Om en person i stället får en mutation i en somatisk cell sitter mutationen i den färdiga kroppscellen. Då har mutationen uppstått hos individen.Mutationer är ju när det sker någon förändring i arvsmassan DNA, men förändringarna kan se lite olik ut.

  • En genommutation är när något blir fel i celldelningen (meios), det sker ca 1 på 100 gånger. Resultatet blir att cellen får ett ojämnt antal kromosomer, det kallas aneuploidi eller polyploidi. Mekanismen som ligger bakom detta kallas för Copy Number Variation (CNV).
  • Kromosommutationer är när en kromosom eller en del av en kromosom byter plats på något sätt.
  • Genmutation är något som sker på nukleotidnivå; ett paspar byts ut mot ett annat, eller enskilda nukleotider byts ut. Normalt sätt sitter ju Tymin (T) ihop med Adenin (A), och Guanin (G) sitter ihop med Cytosin (C). Men vid en genmutation kan G bytas ut mot ett T. Detta kallas Singel Nucleotide Polomorphis (SNP).

Nu kommer jag att fördjupa mig lite i de olika mutationerna genom att ge tydliga exempel på hur de kan se ut. Jag kommer också att berätta hur kroppen oftast faktiskt fixar att reparera de olika mutationerna innan de hunnit ställe till med något, som exempelvis en sjukdom eller ett handikapp. Det är dock inte alltid som reparationssystemet lyckas.

Genommutationer

Exempel på genommutationer är när en cell råkar ut för Copy Gains, vilket innebär att den får fler uppsättningar av en kromosom än den egentligen är menad att ha. Det kan också vara Copy Deletion vilket då innebär att en kromosomen saknas. Ett exempel på genommutation är när cancer uppstår. Ett annat exempel är Downs Syndrom, då personer i fråga har tre exemplar av kromosom nummer 21, i stället för det vanliga två. Ett annat namn för Downs Syndrom är Trisomi-21.

Kromosommutationer

I kromosommutationer ingår olika typer av mindre mutationer, så som deletion, duplikation, tranlokation och inversion. Dessa resulterar i att en kromosom får för mycket eller för lite av någon allel. En typ av kromosommutation där det skett en duplikation är Trisomi 20p-syndromet, då en bit av kromosom nummer 20 finns i dubbel uppsättning. Du kan läsa mer, både om Trisomi 20p-syndromer och om de olika minimutationerna som ingår i kromosommutationer i mitt inlägg från Utgångspunkt 5; Mutationer.

Genmutationer

En mutation kan begränsa sig till en genmutation, men det kan också vara så att det förekommer många olika genmutationer på en och samma gång i gener eller i en kromosom. Jag skulle vilja säga att de olika genmutationerna är sätt på vilka alla typer av mutationer kan ske (alltså även kromosommutationer och genommutationer). Här kommer i alla fall en liten lista på några av dem, men kom ihåg att det finns fler nämnda i mitt inlägg Utgångspunkt 5; Mutationer.

  • Missensemutationer är när en enda nukleotid byts ut mot en annan och kodonet som senare är med i translationsprocessen därmed förändrats, vilket resulterar i att en annan aminosyra än den som var tänkt skapas och ett annat protein än det tänkta proteinet skapas.
  • Transition innebär att en purin förändras på något sätt så att den blir till en annan purin. Detta innebär att nukleosiden Adenin blir till Guanin, eller tvärt om.
  • Transversion innebär att en purin modifieras på ett sådant sätt att den blir till en purinidin, eller tvärt om; att purinidinen blir till en purin. Puriner är nukleosiderna Adenin och Guanin, medan nukleosiderna Tymin och Cytosin kallas för purinidiner.
  • Alkylering är också en genmutaion där alkylgrupper (kolväten som exempelvis -CH3) reagerar med kvävebasen G så att den förändras. Alkylgruppen binder till nukleotiden på ett sådant sätt att det inte kan binda till den andra nukleotiden som den skulle baspara med. När polymeras (det ensym som arbetar med replikation i cellen) kommer till platsen där G skulle ha funnits om det inte varit en mutation, kommer den i stället att hitta T. Då blir den komplementära nukleotiden som sätts dit vara ett A, eftersom T-A ska sitta ihop.
  • Hydroxylering är när en väteatom eller en kolatom ersätts av en hydroxylgrupp, alltså H eller C ersätts med -OH. Detta kan ske  på Guaninet.
  • Deaminering är något som går alldeles av sig självt i våra celler. C oxideras i en process där -NH2 byts ut mot ett syre. Nukleotiden C blir till T. Men som tur är har kroppen också ett eget reparationssystem. Det finns ett enzym som heter DNA-glukocylas som tar bort deaminerade kvävebaser. Sedan kommer andra enzymer som ”klipper” upp ett stort hål i DNA-strängen, och så kan strängen bli hel igen tack vare att nya nukleotider kan sättas dit i rätt ordning med den andra strängen som mall. Sådana reparationssystem finns i alla våra celler. Det är enzymer som kallas ligaser som ”sätter ihop” DNA-strängarna.
  • Metylering är också något som Cytosin kan råka ut för. Promotorn är platsen på genen där RNA-polymeras binder för transkription. En metylgrupp (-CH3) sitter i 5-position. Om 5-metylcytosin deamineras blir den till en tymin, T. Och den basparar då med A. Mutationen kallas endogen och hnder varje dag i våra gener utan att vi gör något speciellt för att det ska bli så.
  • Interkalering är när ett ämne som liknar DNA-baser kilar in sig mellan DNA-strängarna. Det är egentligen inget problem förrän cellen ska dela sig (meios). Då kopieras felet över till övrigt DNA. Detta kan leda till ramskiftesmutation. Replikationen kan störas eller förhindras. 
  • Ramskiftesmutation innebär att aminosyrorna läses av från tripletterna på ett sådant sätt att allt förskjuts ett steg. Om den korrekta DNA-koden är ATT-GCA-TCG-GCT så kanske koden avläses TTG-CAT-CGG. Det skapar helt andra aminosyror, och ett helt annat protein än det varit tänkt från början.

Källa:

Brändén, H. (2003). Molekylärbiologi. 3:dje upplagan. Danmark: Studentlitteratur.

Söderqvist, P. DNA-reparation och mutation. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-02-08.

4 comments on “Mer om DNA-mutationer

  1. Erica
    9 september, 2016

    Din blogg är så bra! Började läsa till BMA för två veckor sen och din blogg har bara varit till hjälp! Hoppas den finns kvar i tre år till 🙂

    • BMA-student
      11 september, 2016

      Hej Erica, vad roligt att du gillar bloggen. Den kommer att finnas kvar för alltid och de lösenordsskyddade inläggen kommer att få en källförteckning innan lösen tas bort så kan du läsa allt. Lycka till med studierna!

    • BMA-student
      5 mars, 2017

      Hej Erica, hoppas att du lagt märke till e-kurserna som börjat dyka upp i bloggen. Det kommer fler 🙂

  2. Pingback: Toll Like Receptorer och cellsignalering | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 25 mars, 2014 by in - Molekylärbiologi, Termin 2 and tagged .
%d bloggare gillar detta: