Spottkörtlar

Vi har sex spottkörtlar som sitter i anknytning till munnen: två i undre käkbenet, två bakom örat (en bakom varje öra) och två under tungan. När det gäller detta organ ska vi kunna identifiera mukösa celler, serösa celler, kubiska celler och cylindriska celler. De spottkörtlar som sitter bakom öronen producerar vattnig saliv, medan körtlarna under tungan producerar mer trögflytande saliv (slem kallas mucus). Det gör maten lättare att svälja. Cellerna har specialiserat sig på att bilda sekret. Körtlarna delas in i mukuösa och serösa kärtlar, där de mukösa precis som det låter avger slem medan de serösa körtlarna avger ett proteinrikt sekret. Sedan finns det också en körtel som producerar blandat sekret. I körtlarna fins det enkelt kubiskt epitel. Det finns två typer av gångar i körtlarna; små och stora. Vid körtlarnas små gångar är epitelet kubiskt cylindriskt, medan det vid de stora gångarna är dubbelskiktat, kubiskt eller cylindriskt.

Med andra ord finner man de olika cellerna i olika körtlar. De serösa cellerna har en basofil cytoplasma, vilket innebär att det färgas av det basiska ämnet hematoxylin. De får en röd/rosaaktig färg som liknar färgen på cellerna.  Det ser ut som om cellen vore fylld med röda korn. De mukösa cellerna har en ljus cytoplasma i förhållande till färgen på cellkärnan, de är fyllda med slem och cellkärnan trycks mot cellens sidor. Kubiska och cylindriska celler har fått sitt namn efter formen de har.

Serösa celler
Serösa celler
Mukösa celler
Mukösa celler

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och så en film om en spottkörtel.

 

Källa:

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Nilsson, S. GI-kanalen, del 1. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-14.

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

WashintonDeceit. Shotgun histology parotid gland. Film. YouTube. 2007-08-17.

WhashingtonDeceit. Shotgun histology sublingual gland. Film. YouTube. 2007-08-17.

Vad tycker du?