Spottkörtlar producerar saliv och slem som hjälper oss att svälja maten

Det här inlägget år en fortsättning på temat Histologi är läran om studier av biologisk vävnad genom mikroskop. Idag handlar det om våra spottkörtlar. Vi människor har sex spottkörtlar som alla sitter i anknytning till munnen: två i undre käkbenet, två bakom örat (en bakom varje öra) och två under tungan. När det gäller detta organ ska vi kunna identifiera mukösa celler, serösa celler, kubiska celler och cylindriska celler.

Spottkörtlarna delas in efter celltyp

Spottkörtlarna delas in i tre typer; serösa, mukösa och seromukösa körtlar. Skillnaden mellan dem är att cellerna i de olika körtlarna har specialiserat sig på att bilda olika typer av sekret. De mukösa cellerna utsöndrar, precis som det låter, slem medan de serösa körtlarna avger ett proteinrikt sekret. Det seromukösa spottkörtlarna avger en blandning av mucus och proteinrikt sekret.

Även om det finns stora skillnader mellan de olika typerna av spottkörtlar så har de en del saker gemensamt. Körtlarna har både små och stora gångar genom vilka saliven förs ut. Du ser skillnaden på de olika gångarna när du tittar genom mikroskopet, eftersom de små gångarna omges av ett kubiskt cylindriskt epitel, medan de stora gångarna omges av ett dubbelskiktat epitel som är antingen kubiskt eller cylindriskt.

Mukösa spottkörtlar

Det är de spottkörtlar som sitter under tungan som producerar en mer trögflytande saliv, det som kallas för mucus. Slem brukar de flesta tycka är jobbigt, framför allt när vi är förkylda. Men det finns faktiskt ett gott syfte med mucus. Det gör nämligen maten vi äter lättare att svälja.

De mukösa cellerna har en ljus cytoplasma i förhållande till färgen på cellkärnan, de är fyllda med slem och cellkärnan trycks mot cellens sidor.

Serösa spottkörtlar

De spottkörtlar som producerar en vattnig saliv sitter bakom öronen. De serösa cellerna har en basofil cytoplasma, vilket innebär att det färgas av det basiska ämnet hematoxylin. De får en röd/rosa-aktig färg när du studerar spottkörteln genom ett mikroskop. Cellerna ser ut som om den vore fylld med röda korn. Det gör du om du arbetar med histologi på något sätt: .

HISTOLOGI ÄR LÄRAN OM STUDIER AV BIOLOGISK VÄVNAD GENOM MIKROSKOP

spottkörtlar
Serösa celler
spottkörtlar
Mukösa celler

 

 

 

 

 

 

Seromucösa spottkörtlar

Du kanske reda har gissat? De seromucösa cellerna består av båda typerna av celler; de mucösa och de serösa celltyperna. Så om du tittar på en seromucös spottkörtel genom mikroskopet kommer du se en blandning av de båda celltyperna. Vätskan som körteln producerar är också en blandning av trög- och lättflytande saliv.

Och så en film om en spottkörtel.

 

Källa:

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Nilsson, S. GI-kanalen, del 1. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-14.

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

WashintonDeceit. Shotgun histology parotid gland. Film. YouTube. 2007-08-17.

WhashingtonDeceit. Shotgun histology sublingual gland. Film. YouTube. 2007-08-17.

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.