Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Mer om spädningsfaktorer

Pipetter.

Pipetter. Olika pipetter är menade för olika volymer. Minsta tänkbara volym är 0,2 mikroliter. Det går hela 1000 mikroliter på 1 milliliter.

Här kommer två saker på en gång; repetition och fördjupning. Under den första terminen lärde vi oss en formel som används för att göra seriespädningar, C1*V1 = C2*V2. Som du kanske kommer ihåg betyder C koncentration och V volym. Siffran 1 betyder innan spädning. och 2 efter spädning. Det är viktigt att förstå den formeln. Som student på det Biomedicinska Analytikerprogrammet gör vi spädningar i nästan alla laborationer.

Det är ju en fördel om en biomedicinsk analytiker klarar av att räkna snabbt, om man har mycket att göra på laboratoriet eller bråttom på en praktisk tenta. Så fort det är färdigräknat kommer den roliga delen att laborera. Därför – det finns ett enklare sätt att räkna än att använda sig av formeln. Har man väl lärt sig formeln, och vad den innebär så att kunskapen kan appliceras rätt, kan man börja tänka i proportioner.

Om du delar C1 med C2 får du spädningsfaktorn. Spädningsfaktorn talar om hur volymen av det du ska späda förhåller sig till totalvolymen efter spädning. Om du ska späda albumin som har koncentrationen 50 g/L med natriumklorid så att albuminet får koncentrationen 25 g/L efter spädningen, då dividerar du C1/C2 vilket i det här fallet blir 50/25 = 2. Detta innebär att spädningsfaktorn är 1:2.

Vad betyder spädningsfaktorn? Jo, det som står till vänster om kolonet är alltid V1, och det som står till höger om kolonet är V2. I det här fallet betyder det att vi ska ha en del albumin, medan albumin och natriumklorid tillsammans ska vara två delar (dubbelt så mycket än V1). Spädningsfaktorn talar alltså om hur volymerna förhåller sig till varandra. Men jag kan bestämma själv hur mycket albumin jag vill ta, och sedan måste jag bara anpassa mängden natriumklorid. Här kommer ett exempel:

Om spädningsfaktorn är 1:2 och jag bestämmer att jag tar 5 mL albumin (V1), då måste jag se till att ha 2 * 5 mL = 10 mL vätska totalt efter spädningen (V2). Det betyder att jag måste späda albuminet med 5 mL natriumklorid (V2 – V1 = Vs). Tillsammans blir det 10 mL (Vs + V1 = V2). Så här ser det ut i filmen jag gjort med hjälp av ritbordet Wacom och ritprogrammet Sketchbook Autodesk:

Om jag i stället skulle ha en spädningsfaktor på 2:20 blir det detsamma som 1:10. Det betyder att om jag tar 5 mL albumin ska jag efter spädningen ha 5 * 10 mL = 50 mL vätska. Alltså måste jag späda albuminet med 45 mL natriumklorid. Men jag kan lika gärna bestämma mig för att ta 3 mL albumin. Då måste jag ha 3 * 10 mL = 30 mL vätska efter spädning. Det blir 27 mL natriumklorid som jag ska späda med. I båda fallen har jag en del albumin och nio delar natriumklorid, som tillsammans blir tio delar totalvolym. Titta på filmen:

Här har jag en film där jag visar genom att labba också:

Källa:

Eriksson, A. Pipettering/Lösningsberedning. Laboration. Hösten 2013.

Lindqvist Appell, M. Räknestuga ett. Seminarium. Linköpings Universitet. 2013-10-22.

Lindqvist Appell, M. Räknestuga två.  Seminarium. Linköpings Universitet. 2013-12-11.

Vorkapic, E. Proteinbestämning. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-28.

Vorkapic, E. Proteinbestämning med Bradford Reagent. Laboration. 2013-12-20.

Whiss, P. Biomedicinsk Laboratorievetenskap. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-21.

4 comments on “Mer om spädningsfaktorer

  1. Pingback: Standardavvikelse | Biomedicinsk Analytiker

  2. Anders
    15 mars, 2014

    Bra blogg! =)
    Egentligen handlar det om att likhetstecknet talar om att det som står på vänster sida är lika med det på höger. I fallet n=c*V talar helt enkelt om för oss att mängden av substansen vi tittar på, n (antal mol), är konstant. Med den kunskapen kan man sedan se att produkten c*V är konstant, vilket innebär att vi har en ekvation med förhoppningsvis 1 okänd och 2 kända. Teorin bakom är som sagt att n = konstant. Min bakgrund är kemi på universitet och nu läkarprogrammet.

    • Magdalena Wiklund
      15 mars, 2014

      Hej Anders,
      och tack för den fina feedbacken. Och tack för lite mer kunskapspåfyllning med bakgrundsfakta till formeln. Det är lätt att bara springa vidare så fort man kan en formel (eller något annat) utan att tänka efter. Lycka till med läkarstudierna!

  3. Pingback: Spädningsfaktor och Seriespädning | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 6 mars, 2014 by in - Introduktion, - Laborationer T1, Termin 1 and tagged .
%d bloggare gillar detta: