Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Burkers kammare

Nu är jag inne på termin 2, och det märks verkligen att nivån på studierna har höjts. Det är väldigt mycket att göra och jag har hamnat lite på efterkälken med min blogg även om jag gärna vill berätta hur det är att plugga till biomedicinsk analytiker. Ska försöka komma ikapp. Nu den här anteckningen från termin ett, som handlar om Burkers Kammare. Sedan kommer jag att övergå till att skriva om vad som sker under den andra termin . Jag lovar att ordna med bilder till mina inlägg också.

BURKER

Några exempel på de olika rutorna. Ruta A är markerad med en röd linje, ruta B är lila, ruta C är röd, ruta D är orange och ruta E är grön.

Cellräkningen gjorde vi som en del i laborationen som handlade om cellodling. Burkers kammare är en liten plastplatta med en brunn och några linjer. I den kan man pytsa 10 mikroliter cellsuspension (celler utspädda i vätska) för att räkna dem. Det finns tydliga regler för hur cellerna ska räknas. Kammaren är uppdelad i flera rutor med olika storlek. Kammaren består av flera A-rutor, som i sin tur består av flera B-, C-, D- och E-rutor. En B-ruta består av en liten del av en A-ruta, en hel E-ruta.. Ja, rutorna går helt enkelt in i varandra enigt bestämda regler. Brunnens djup är 0,1 mm, och ruta A har volymen 1/10 mm3, ruta B 1/160 mm3, ruta C 1/1000 mm3, ruta D 1/4000 mm3, ruta E 1/250 mm3, och ruta C + D har volymen 1/800 mm3.

När man räknar cellerna placerar man burkerkammaren i ett ljusmikroskop. Sedan ska man ha en struktur för hur man räknar. Vi räknade alla celler i en A-ruta. Det var viktigt att bestämma sig för hur de celler som hamnat precis på en linje ska räknas; tillhör cellen som ligger på gränsen mellan en B-ruta och en C-rutan B eller C? Cellen ska ju bara räknas en gång.

Man tittar i mikroskopet hela tiden. Bredvid sig har man ett litet räkneverk, varje gång man räknat en cell trycker man en gång på knappen. För varje räknad cell ökar summan på räkneverket, och när man är klar ser man hur många celler man räknat på räkneverket också. Då kan man räkna ut koncentrationen enligt formeln;

n x 16 x 10^4 x SF

n är det antal celler jag räknat i kammarens ruta A. SF är min spädningsfaktor, alltså hur mycket jag spätt cellerna i cellsuspensionen. Om jag kom fram till att det finns 503 celler i ruta A, och min spädningsfaktor är 1:10, då kommer talet att se ut så här:

503 x 16 x 10^4 x 10

Svaret är antal celler/mL cellsuspension. I det här fallet har jag 804800000 celler/mL, alltså ca 80,4 x 10^7 celler/mL cellsuspension.

 

Källa: 

Lindqvist Appell, M. Cellodling. Laboration. Linköpings Universitet. Våren 2013.

rkpegg. Counting Cells. Film. YouTube. 2009-05-29. (Hämtad 2014-02-05).

3 comments on “Burkers kammare

  1. Pingback: VFU2 – sjunde veckan | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Cellräkning blodceller | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Den eukaryota cellens funktion | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 8 februari, 2014 by in - Introduktion, - Laborationer T1, Termin 1 and tagged .
%d bloggare gillar detta: