Burkers kammare

Nu är jag inne på termin 2, och det märks verkligen att nivån på studierna har höjts. Det är väldigt mycket att göra och jag har hamnat lite på efterkälken med min blogg även om jag gärna vill berätta hur det är att plugga till biomedicinsk analytiker. Ska försöka komma ikapp. Nu den här anteckningen från termin ett, som handlar om Burkers Kammare. Sedan kommer jag att övergå till att skriva om vad som sker under den andra termin .

BURKER
Några exempel på de olika rutorna. Ruta A är markerad med en röd linje, ruta B är lila, ruta C är röd, ruta D är orange och ruta E är grön.

Cellräkningen gjorde vi som en del i laborationen som handlade om cellodling. Burkers kammare är en liten plastplatta med en brunn och några linjer. I den kan man pytsa 10 mikroliter cellsuspension (celler utspädda i vätska) för att räkna dem. Det finns tydliga regler för hur cellerna ska räknas. Kammaren är uppdelad i flera rutor med olika storlek. Den består av flera A-rutor, som i sin tur består av flera B-, C-, D- och E-rutor. En B-ruta består av en liten del av en A-ruta, en hel E-ruta.. Ja, rutorna går helt enkelt in i varandra enigt bestämda regler. Brunnens djup är 0,1 mm, och ruta A har volymen 1/10 mm³, ruta B 1/160 mm³, ruta C 1/1000 mm³, ruta D 1/4000 mm³, ruta E 1/250 mm³, och ruta C + D har volymen 1/800 mm³.

När man räknar cellerna placerar man burkerkammaren i ett ljusmikroskop. Sedan ska man ha en struktur för hur man räknar. Vi räknade alla celler i en A-ruta. Det var viktigt att bestämma sig för hur de celler som hamnat precis på en linje ska räknas; tillhör cellen som ligger på gränsen mellan en B-ruta och en C-rutan B eller C? Cellen ska ju bara räknas en gång.

Man tittar i mikroskopet hela tiden. Bredvid sig har man ett litet räkneverk, varje gång man räknat en cell trycker man en gång på knappen. För varje räknad cell ökar summan på räkneverket, och när man är klar ser man hur många celler man räknat på räkneverket också. Då kan man räkna ut koncentrationen enligt formeln;

n x 16 x 10^4 x SF

n är det antal celler jag räknat i kammarens ruta A. SF är min spädningsfaktor, alltså hur mycket jag spätt cellerna i cellsuspensionen. Om jag kom fram till att det finns 503 celler i ruta A, och min spädningsfaktor är 1:10, då kommer talet att se ut så här:

503 x 16 x 10^4 x 10

Svaret är antal celler/mL cellsuspension. I det här fallet har jag 804800000 celler/mL, alltså ca 80,4 x 10^7 celler/mL cellsuspension.

Källa: 

Lindqvist Appell, M. Cellodling. Laboration. Linköpings Universitet. Våren 2013.

rkpegg. Counting Cells. Film. YouTube. 2009-05-29. (Hämtad 2014-02-05).

Vad tycker du?