Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Blodet

Under den första terminen har vi fått en föreläsning om blodet. Det känns ganska naturligt att ha en sådan föreläsning, eftersom vi som biomedicinska analytiker kommer att arbeta mycket med blod. Blodprov, blodgasanalys och andra analyser som görs av blodet i ett laboratorium. Det gäller ju verkligen att veta vad blod är och hur det fungerar. Man brukar säga att ett blodprov visar hur kroppen mår.

  • Runt 7-8 % av kroppsvikten beror på blod. Vad innehåller blodet då?
  • H2O (vatten) utgör ungefär 91 viktprocent av blodet.
  • 7 viktprocent utgörs av proteiner, varav 60 % är albumin. Man tror att det i en frisk människas blod finns runt 1 000 olika proteiner.
  • 2 viktprocent utgörs av kolhydrater, lipider, olika typer av avfall samt elektrolyter, så som magnesiumjoner, natriumjoner eller järnjoner.
Blodkroppar2

Det här är överkurs för den första terminens elever, men så här ser blodkropparna ut i ett mikroskop, om man inte färgar det.

Lite förenklat kan man säga att ungefär hälften av blodet är i vätskeform, medan den andra hälften består av celler. Erytrocytvolymfraktionen (EVF), eller mängden röda blodkroppar i blodet, är ca 90 % av alla blodkroppar, och mängden skiljer sig åt mellan olika människor beroende på deras kön och ålder. Referensintervallet för män över 16 års ålder ligger mellan 0,4 och 0,5 medan siffrorna för kvinnor i samma grupp ligger mellan 0,35 och 0,46. Men utöver de röda blodkropparna finns bland annat också vita blodkroppar och trombocyter.

Hemoglobin

Ungefär 95 % av alla proteiner som finns i de röda blodkropparna är hemoglobin. En frisk människa ska ha 150 g/L hemoglobin i blodet. En Hb-molekyl består i sin tur av en globindel (fyra polypeptidkedjor) och fyra hemgrupper med en järnatom i varje grupp. Hemgrupperna kan i sin tur binda en syremolekyl vardera. Syret släpps sedan i kapillärerna.

Upplost

Överkurs; den här bilden har lite mer kontrast. Här syns de röda blodkropparnas form tydligt. De har nämligen en liten nedbuktning i mitten, de är lite tunnare i mitten och lite grövre på sidorna.

Varifrån kommer blodet?

Blodkropparna skapas i benmärgen, och det finns många olika sorters blodkroppar. Den första av dem är dock en pluripotent hematopoetisk stamcell. Den finns bara i benmärgen, och utifrån denna skapas alla andra blodkroppar. Den första att skapas från denna är den ospecialicerade stamcellen, och sedan en föregångare till de specialiserade cellerna. Cellerna kan sedan specialiseras till många sorters blodkroppar; erytroblaster, megakaryocyter och många andra arter. Alla dessa finns i benmärgen, men nu flyttar vi oss ut i blodomloppet. I vårt cirkulationssystem finns också flera sorters blodkroppar; retikulocyten är en föregångare till erytrocyten (den röda blodkroppen) och har kärnrester i sig. Detta trots att den röda blodkroppen saknar cellkärna. Megakaryocyten som finns i benmärgen är en föregångare till trombocyten som finns i vårt blodomlopp. Monocyten, neutrnocyten, basofilen och eosinofilen är alla olika sorters vita blodkroppar och efterträdare till sin föregångare i benmärgen. Tillsammans kallas dessa fyra sorters vita blodkroppar för granulocyter. Alla granulocyter tillhör det medfödda försvaret och triggas igång bland annat av mikrobiella polysackarider, glykoproteiner och bakteriellt DNA. Sedan finns det ytterligare en sorts blodkropp som är lite speciell. Utifrån den allra, allra första stamcellen skapas en annan specialiserad cell direkt; lymfocyten. Den finns också i blodomloppet.

Vita Blodkroppar

Leukocyter

Leukocyterna är vita blodkroppar och vårt försvar mot infektioner i kroppen. Leukocyterna delas upp i lymfocyter, monocyter och granulocyter.

Lymfocyter

Lymfocyterna utgör ungefär 20 till 50 % av kroppens leukocyter. Dessa kan i sin tur delas upp i B-celler, T-celler och NK-celler.

B-cellerna, som utgör ca 10-20 % av lymfocyterna, specialiserar sig som antingen plasmaceller eller minnesceller. Plamsacellerna producerar antikroppar, medan minnescellerna skapar en immunitet mot det som är sjukt (patogent) i kroppen och aktiverar proteiner som hemolyserar och opsoniserar det patogena.

T-cellerna, som utgör 70 – 75 % av lymfocyterna, kan i sin tur delas in i två olika typer. CD4+ hjälper till med kroppens produktion av cytokin (protein) och att reglera immunförsvaret, medan den andra typen av T-cell kallas CD8+ är cytotoxisk och har till uppgift att döda virusinfekterade celler och förändrade celler.

Ett enkelt sätt att komma ihåg NK-cellerna är att lägga på minner att de är ”natural killers,” kroppens inre mördare. De utgör 5-10 % av lymfocyterna och attackerar/lyserar (skapas hemolys) virusinfekterade celler och förändrade celler. På det viset kan kroppen med andra ord döda sina egna celler, om de blir sjuka. NK-cellerna hör till vad vi kallar för ”det medfödda försvaret.”

Monocyter

1-10 % av blodets leukocyter är monocyter. De utvecklas till makrofager i kroppens olika vävnader. Monocyternas uppgift är att aktivera lymfocyternas B- och T-celler. Detta sker genom att monocyterna först utvecklas till makrofager, och sedan frisätter ett protein som heter cytokin. Cytokinet lockar till sig B- och T-cellerna.

Granulocyter

Granulocyterna hör till det medfödda försvaret. De kan i sin tur delas in i neutrofiler (50 – 70 % av leukocyterna), eosinofiler (1 – 6 % av leukocyterna), basofiler (mindre än 1 % av leukocyterna) och mastceller som finns i vävnad. Neutrofilerna finns i blodet och kroppens vävnader i samband med infektion och inflammation. Eosinofilerna finn också där även normalt sätt, mängden ökar i samband med allergier och parasitinfektioner så att de kan styra en lokal inflammation exempelvis. Basofilerna finns bara i blodet. De har till uppgift att frisätta två ämnen; histamin och heparin, i samband med inflammation eller allergi, särskilt lokala inflammationer.

Blodets funktion

Blodets funktion är att transportera syre, koldioxid, näringsämnen, slaggprodukter, hormoner och andra signalsubstanser genom kroppen. Blodtrycket och det kolloidosmotiska trycket reglerar transporten av de olika ämnen,, och blodet reglerar dessutom också vår kroppstemperatur. Det fungerar som en buffert som justerar pH-värdet i blodet och försvarar oss mot såväl infektioner som blodförlust.

Blodkroppar1

Det här är överkurs för den första terminens elever, men pilarna markerar tre vita blodkroppar. De övriga blodkropparna är röda.

In Vivo

I ett laboratorium kan man genom klinisk analys av proteiner i blodets plasma få en hel del information om patientens hälsa. Det går bland annat att se om patienten lider av infektion, inflammation, leverskada, nedsatt njurfunktion, kardiovaskulär risk, hjärtskada, allergi eller cancer. Men förutom sjukdom kan man bland annat också hitta narkotika, mediciner och hur de verkar.

Det kan dock finnas en del felkällor när man arbetar arbetar med blod i ett laboratorium. Blod är den vanligaste matrisen i samband med analyser inom biomedicinsk laboratorievetenskap. En matris är det ämne som också finns, i bakgrunden, trots att det inte ska analyseras. Blod innehåller ju sångs olika ämnen och om man då exempelvis ska mäta albuminhalten i blod är det viktigt att inte ”råka” få med något annat av alla de ämnen som också finns i blodet när man gör mätningen.

IMG_0073

Det här är överkurs för oss som läser första terminen, men bilden visar hur röda blodkroppar ser ut när de har hemolyserat spruckit).

Hemolys innebär att de röda blodkropparna har spruckit. Det kan exempelvis hända om man råkar få med lite sårspriten i nålen när man tar ett blodprov. Alkoholen får blodkropparna att spricka. Då kan ämnen som normalt finns i de röra blodkropparna spridas till plasman, och de uppmätta värdena blir felaktiga. Matriseffekter kan påverka uppmätta värden på koncentrationer av kalium, laktatdehydrogenas (enzym), ASAT (enzym), bilirubin (finns i de röda blodkropparna och färgar som avfallsprodukt vår avföring röd), protein, lipider, läkemedel, gifter och ketonkroppar.

Skada

Genom att ta ett bl0dprov kan man också få reda på om en patient har en skada, och ungefär när den skada i så fall skedde. Det första som sker när en skada inträffat på huden är att trombocyterna (blodplättarna) dras dit och täpper till (blodet koagulerar). Samma dag som skadan skedde har patienten en hög nivå av blodplättar i blodet.

Efter en dag har nivån av blodplättar återgått till det normala, men neutrofilerna är i stället många och nivån av makrofager ökar. Den sjätte dagen har makrofagerna återgått till det normala vilket innebär att inflammationen är över, men nivån av fibroblaster och lymfocyter är i stället hög. Fibroblasterna hjällper till att återskapa vävnaden (matrisen).

Blodgrupper

Det finns fyra olika blodgrupper; A, B, AB och 0. I blodet på en människa som har blodgrupp A finns ett antigen (som sitter på de röda blodkropparna) mot blodgrupp B, och tvärt om. Därför kan en människa som har blodgrupp A aldrig ta emot blod från en människa vars blodgrupp är B. Men en person med blodgrupp AB kan däremot ta emot alla typer av blod, eftersom blodgrupp 0 saknar antigen och därför kan doneras till alla. Fast riktigt så enkelt är det inte, eftersom det också beror på om blodet är Rh-negativt eller Rh-positivt.

Blodet557

Källa: 

Marchall, A L. et al. William´s Hematology. 8:de upplagan. Kina: The McGraw-Hill Companies. 2010.

Whiss, P.  Blodet. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-11-14.

17 comments on “Blodet

  1. Pingback: VFU2 – Klinisk immunologi och Transfusion | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: VFU2 – Klinisk immunologi och Transfussion | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: T-celler | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Stress | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: VFU2 – elfte veckan | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: VFU2 – åttonde veckan | Biomedicinsk Analytiker

  7. Pingback: VFU2 – sjunde veckan | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 22 december, 2013 by in - Introduktion, Termin 1 and tagged .
%d bloggare gillar detta: