Bindväv

Bindväv har vi på de flesta ställena i kroppen. Vävnaden delas in i två typer; lucker och stram bindväv. I båda typerna finns blodkärl, kollagen och fibroblaster. Skillnaden mellan olika typer av bindväv beror dels på var bindväven finns (om du vet var den finns kan du lista ut vilken typ det är utan att se den), och dels på hur cellerna och det som finns mellan cellerna ser ut.

Lucker bindväv innehåller lösa kollagenfibrer och många celler, varav några är fibroblaster. Det är fibroblasterna som formar och underhåller den extracellulära matrisen. Det finns dock också många celler som kommer från blodsystemet och har en viktig del i vårt immunförsvar. En del trådar i bindväven är tunna, de kallas elastiska fibrer. Det finns också retikulära fibrer, de syns bäst med silverfärgning.

I stram bindväv är kollagenfibrerna fler och de ligger tätare. Fibroblasterna är ännu fler än kollagenfibrerna.

Som biomedicinsk analytiker är det viktigt att känna igen olika typer av bindväv när man tittar i ett mikroskop, på samma sätt som det är viktigt att känna igen alla typer av vävnad. Om man vet var vävnaden ska sitta och hur den ska se ut är det också lättare att veta om den skulle saknas eller se sjuk ut.

Källa:

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Mohseni, S. Olika typer av vävnad. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-11-26.

Ross. M H, Pawlina, W. Histology – A text and Atlas. With correlated cell molecular biology. 6:te upplagan. USA: Lippincott Wiliams and Wilkins.

WhashingtonDeceit. Shotgun histology areolar conective tissue. Film. YouTube. 2007-10-13.

WhashingtonDeceit. Shotgun histology dense regular conective tissue. Film. YouTube. 2007-10-13.

Vad tycker du?