Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Spädningsfaktor och Seriespädning

NYCKEL

C1 = Koncentration före spädning

V1 = Volym före spädning

C2 = Koncentration efter spädning

V2 = Volym efter spädning

Vs = Spädningsvätskans volym

DF = dilution factor (spädningsfaktor)

FORMEL

C1 * V1 = C2 * V2

V1 = (C2 * V2)/C1

V2 = (C1 * V1)/C2

V2-V1 = Vs

DF = C1/C2

Här ovan ser ni formeln för hur en biomedicinsk analytiker räknar ut spädningsfaktorn, alltså hur många gånger en vätska ska spädas för att uppnå en given koncentration. Utifrån uträkningen kan man sedan göra en seriespädning, då en och samma vätska späds stegvis flera gånger. För varje steg späder man lite till och slutligen har man en blank, destillerat vatten. De olika spädningarna används sedan till att bygga upp en standardkurva. Med hjälp av spektrofotometern jämförs stamlösningens koncentration med de tillblandade provernas koncentration.

microtiter

Microtiterplatta. En korrigering av ett pipetteringsmisstag har gjorts. Två brunnar kommer strykas, och i stället kommer de brunnar som ligger lite utanför att räknas.

Spädningen kan göras på två olika sätt; logaritmiskt eller exponentiellt. Det enklaste sättet att göra det på är logaritmiskt, eftersom man då använder sig av samma spädningsfaktor hela tiden; det krävs bara en enda uträkning. Om vätskan ska spädas 10 ggr från det första till det andra röret, då ska den också spädas 10 ggr från det andra till det tredje röret. En exponentiellt uträknad standardkurva kräver en ny uträkning (i förhållande till senaste spädningen) för varje utspädning, eftersom de olika spädningarna då har olika spädningsfaktor.

Jag börjar med att visa hur man räknar ut  en seriespädning exponentiellt, och sedan visar jag det logaritmiskt.

Exponentiell seriespädning

Jag har en stamlösning med koncentration 500 μmol/L. Jag vill ha två olika spädningar av stamlösningen (i det här exemplet, normalt sätt ska jag ha minst fem olika spädningar). Dessa ska spädas till koncentrationerna 10 μmol/L och sedan 8 μmol/L. Jag bestämmer att den totala volymen av spädd lösning ska vara 1000 μL för varje spädning, vilket är mer än jag behöver. Jag riskerar inte att få slut på vätska innan mina spädningar är klara om jag räknar lite i överkant.

Uträkning:

C1 * V1 = C2 * V2

V1 = (C2 * V2)/C1 = (10 μL/mol * 1000 μL)/500 μmol/L = 20 μL

Spädning 1

V2 – V1 = spädningsvätskans volym

1 000 μL – 20 μL = 980 μL

Spädning 2

DF = C1/C2 = 500 μmol/L /10 μmol/L = 50. Spädningsfaktorn är 1:50.

Till första spädningen tar jag alltså 20 μL stamlösning (500 μmol/L) och späder detta med 980 μL vatten. Spädningsfaktorn är 1:50, vilket innebär att jag späder stamlösningen 50 gånger. Nu måste jag göra en till uträkning, eftersom jag ska späda stamlösningen till nästa koncentration; 8 μmol/L.

Jag har lösningen jag nyss gjorde, med en koncentration på 10 μmol/L. Jag vill ha en ny lösning med koncentrationen 8 μmol/L, men med samma volym som tidigare.

Uträkning:

C1 * V1 = C2 * V2

V1 = (C2*V2)/C1 = (8 μmol/L * 1 000 μL)/10 μmol/L = 800 μL

V2 – V1 = spädningslösningens volym

1 000 μL – 800 μL = 200 μL

DF = C1/C2 = 10 μmol/L / 8 μmol/L =1,25. Spädningsfaktorn är 1:1,25.

Denna uträkning betyder att till den andra spädningen tar jag 800 μL lösning (10 μmol/L) och späder denna med 200 μL vatten. Spädningsfaktorn är 1;1,25. Detta innebär att jag har spätt lösningen jag fick i det första röret 0,25 gånger. Om jag nu hade haft fem olika spädningar att göra, eller tio, hade jag fortsatt på samma sätt. För varje spädning måste jag först göra en uträkning och sedan späda. Men om man gör en logaritmisk spädning blir det annorlunda.

Nu förstår du principen, vi tittar på hur det skulle se ut när vi pipetterar. Filmen är utlagd på YouTube där alla mina filmer som visar biomedicinsk analys kommer att finnas. Filmen är gjord med hjälp av ett ritbord som heter Wacom och ett ritprogram som heter Sketchbook Autodesk.

Logaritmisk seriespädning

Den här gången har jag en stamlösning med en koncentration på 600 μmol/L. Jag ska göra två spädningar (i det här exemplet) med koncentrationerna 60 μmol/L och 6 μmol/L. Slutvolymen för varje spädning ska vara 1 000 μL

Beräkning:

C1 * V1 = C2 * V2

V1 = (C2 * V2)/C1 = (60 μmol/L * 1 000 μL)/600 μmol/L = 100 μL

V2 – V1 = volymen för spädningsvätskan

1 000 μL – 100 μL = 900 μL

DF = C1/C2 = 600 μmol/L / 60 μmol/L = 10. Spädningsfaktorn är 1:10

Nu har jag räknat ut den första spädningen, och räknar ut den andra spädningens spädningsfaktor och volym för pädningsvätskan, bara för att visa likheterna. Jag vill alltså späda lösningen vars koncentration är 60 μmol/L så att den blir 6 μmol/L. 

Beräkning:

C1 * V1 = C2 * V2

V1 = (C2 * V2)/C1 = (6 μmol/L * 1 000 μL)/60 μmol/L = 100 μL

V2 – V1 = volymen för spädningsvätskan.

1 000 μL – 100 μL = 900 μL

DF = C1/C2 = 60 μmol/L / 6 μmol/L = 10 μmol/L. Spädningsfaktorn är 1:10.

För- och nackdelar med de olika metoderna

Lägg märke till att vid de båda logaritmiska spädningarna tar jag exakt samma volym spädningsvätska (900 μL), och exakt samma volym av den vätska som ska spädas (100 μL). Så var det inte i de exponentiella uträkningarna. Fördelen med en logaritmisk spädningsserie är att man bara behöver räkna en enda gång. Nackdelen är att om man räknat fel så kommer det felet att följa med genom alla spädningar – allt blir fel. Om man i stället för en exponetiell spädningsserie blir det bara fel i en enda spädning om man skulle rkna fel en gång, men nackdelen är att man måste räkna ut varje enskild spädning vilket tar lite mer tid och arbete.

Här kommen en video som på ett enkelt sätt visar hur man gör den partiska delen av en logaritmisk seriespädning. Det här är något som vi har gjort på laborationer, och på de elever som läst lite längre än jag lät det som att vi kommer att få göra det många, många gånger till.

Nu när du kan formeln, förstår du säkert också det enklare sättet att räkna på. Läs mitt inlägg Mer om spädningsfaktorer. 

Källa:

Crocket, S. Crockett Science AS Biology Activity 7 Serial Dilutions. Film. YouTube. 2012-03-30. (Hämtad 2013-12-13).

Eriksson, A. Pipettering/Lösningsberedning. Laboration. Hösten 2013.

Lindqvist Appell, M. Räknestuga ett. Seminarium. Linköpings Universitet. 2013-10-22.

Lindqvist Appell, M. Räknestuga två.  Seminarium. Linköpings Universitet. 2013-12-11.

Vorkapic, E. Proteinbestämning. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-28.

Vorkapic, E. Proteinbestämning med Bradford Reagent. Laboration. 2013-12-20.

Whiss, P. Biomedicinsk Laboratorievetenskap. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-21.

18 comments on “Spädningsfaktor och Seriespädning

  1. Pingback: DIYProject: Help Discover New Antibiotics through Citizen Science | Biomedicinsk Analytiker

  2. anonymt.
    4 maj, 2016

    Jätte bra sida!!

  3. Pingback: Graviditetsimmunisering | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Hook-effekten | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: GeoGebra | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: Absolut fel | Biomedicinsk Analytiker

  7. Pingback: Southern Blot | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 13 december, 2013 by in - Introduktion, - Laborationer T1, Termin 1 and tagged .
%d bloggare gillar detta: