Du kan inte kopiera material från denna sida.
mdelar
Ljusmikroskop.

Jag håller på att förbereda mig för den praktiska tentamen som kommer måndagen den 16 december. Kanske skulle jag ha skrivit det här inlägget innan jag beskrev Köhlers belysningsprincip, men här kommer i alla fall en redovisning av ljusmikroskopets olika delar. Jag börjar nerifrån botten på mikroskopet och går uppåt. Det kan finnas delar på vissa ljusmikroskop som jag inte beskriver här, och på andra typer av mikroskop (elektronmikroskop) finns det också delar som inte kommer att beskrivas här.

Om man vänder upp-och-ner på hela mikroskopet kan man se sladden som går in i mikroskopet, på den sitter själva ljuskällan. Enda sättet att byta glödlampa på mikroskopet är att vända upp-och-ner på det, och ta ut sladden tillsammans med glödlampan. Vid ljuskällan finns också en kollektor med linser. Den samlar ihop ljuset och skickar det vidare till kondensorn. Mikroskopet står på ett stativ. Det är en platt och ganska grov skiva, alltså inte ben som till en kamera. Stativet gör att mikroskopet står väldigt stabilt.

På ovansidan av stativet sitter irisbländaren/ljusfältsbländaren. Den består av flera delar som tillsammans bildar en liten ”ring” som kan slutas eller öppnas. Om man tittar i mikroskopet samtidigt som man sluter eller öppnar den kan man se konturerna av den som en skugga. Men hjälp av ljusfältsbländaren fokuserar man ljusstrålen på objektet.

Ovanför ljusfältsbländaren sitter kondensorn.  I den finns linser som samlar upp ljuset från kollektorn och fokuserar det till det område man vill titta på i objektet. Kondensorn kan flyttas upp och ner och sitter alldeles under preparatbordet. Det är med hjälp av den som man kan skapa kontrast i bilden man ser genom mikroskopet. På sidorna av kondensorbländaren sitter två kondensorcentreringsskruvar. Med hjälp av dem kan man centrera ljusfältsbländaren.

På preparatbordet lägger en biomedicinska analytiker preparaten, alltså vävnaden man vill undersöka i mikroskopet. Preparatet kan flyttas åt sidorna med hjälp av en preparatförare, en liten skruv som sitter vid sidan av mikroskopet. Genom att flytta preparatet kan man undersöka hela, även om man har 100x förstoring. En annan skruv som också sitter vid sidan av mikroskopet är fokusratten som justerar grov- och finfokus på preparatet. Annars blir ju bilden suddig!

Ovanför objektbordet hittar du revolvern med de olika objektiven. Dessa har olika förstoringsgrad och olika numerisk apertur. På skolans ljusmkroskop är högsta tänkbara förstoring 100x, och den numeriska aperturen är 0,25 på detta objektiv. Objektivet kräver användandet av immersionsolja.

Ovanför revolvern och objektivet kan flera olika saker finnas, lite beroende på vilken typ av ljusmikroskop man har. Men det enda jag tänker ta upp är den binokulära tuben och okularen. Okularen är det man tittar genom när man tittar på preparatet, i dem finns linser. Okularen sitter inne i den binokulära tuben, och dessa kan justeras på ett sådant sätt att de kommer närmre varandra så att avståndet stämmer med avståndet mellan pupillerna på den som använder mikroskopet.

Om du vill få mer förståelse för mikroskopets olika delar föreslår jag att du också läser inlägget om Köhlers belysningsprincip.  Här kommer en liten film som visar mikroskopets delar.

Nu erbjuds alla mina bloggläsare en gratiskurs i mikroskopering. Du gör kursen online var som helst, när som helst. Läs mer på sidan E-learning. 

Källa: 

Lindroth, M. Ljusmikroskopi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-22.

Lindroth, M. Praktiskt mikroskopiering. Laboration. Linköpings Universitet. 2013-10-30.

miscasms. Basic Microscopy and Köhler illumination. Film. YouTube. 2012-08-05. (Hämtad 2013-12-11).

 

Mikroskopets delar
Märkt på:

7 reaktion på “Mikroskopets delar

  • 9 april, 2018 kl. 13:31
    Permalänk

    Gillar din blogg den är mycket intressant

    Svar
    • 9 april, 2018 kl. 18:20
      Permalänk

      Tack, det var snällt skrivet 🙂
      Ha en bra dag!
      Mvh
      Magdalena på Biomedicinskanalytiker.org

      Svar
  • 3 december, 2015 kl. 10:53
    Permalänk

    Tack så mycekt för din blogg!!! Hjälper mig enormt mycket varje gång!!!

    Svar
    • 3 december, 2015 kl. 16:40
      Permalänk

      Tack själv, för att du läser 🙂 Det är roligt att veta att jag gör nytta genom min blogg.

      Svar
      • 25 april, 2019 kl. 16:14
        Permalänk

        hej, kan du snälla förklara frågan;
        vad menas med upplösning och vilken del av mikroskopet reglerar detta?

        vad reglerar denna del mera?

      • 29 april, 2019 kl. 19:57
        Permalänk

        Hej! Roligt att du har hittat till min blogg! Jag undrar – varifrån har du fått frågan? Är det en instuderingsfråga från skolan eller liknande? Jag har ingen möjlighet att svara just nu, jag ska ut och resa och blir borta en vecka. Men jag svarar lite bättre när jag är tillbaka. Ha det gott tills dess.
        /Magdalena på biomedicinskanalytiker.org

      • 10 maj, 2019 kl. 17:43
        Permalänk

        Hej Surka,
        Upplösning är hur tydligt man kan se något i mikroskopet. Tänkt dig två punkter bredvid varandra. Supersmå och jättenära varandra. Tex bakterier. Om du kan se dem klart och tydligt som två olika punkter har du bra upplösning, och de ”flyter ihop” till en punkt har du dålig upplösning. Surfa runt lite mer på min blogg, så hittar du mer information om mikroskopets olika delar och hur de fungerar.

        Ha det gott, och lycka till!

        Magdalena på biomedicinskanalytiker.org

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: