Det finns något som heter ”Köhlers belysningsprincip.” Detta används i samband med ljusmikroskopering och är en inställning som görs för att det en biomedicinsk analytiker tittar på i mikroskopet ska synas så bra som möjligt. Objektet blir jämnt upplyst, helt utan reflexer och med bra kontrast. Ljuskällan i mikroskopet utnyttjas då på ett så effektivt sätt att det räcker att driva den med underspänning (lampan behöver inte lysa med maximal styrka). Vi har gått igenom detta på ett seminarium, och här kommer en kort genomgång.
Det finns två villkor som måste vara uppfyllda för att Köhlers belysningsprincip över huvud taget ska kunna genomföras;
En kollektor har linser. Den sitter närmast ljuskällan och samlar ihop ljuset innan det skickas vidare till kondensorn. Kondensorn sitter precis under objektbordet. I den finns också linser. Kondensorns uppgift är att fokusera ljuset till en stråle som riktas underifrån och upp genom objektet (det man tittarn på). Irisbländaren kan också kallas för ljusfältsbländare. Den består av några ”plattor” som tillsammans bildar en justerbar cirkel. Dessa är gömda inne i mikroskopet och syns inte, men kan justeras utifrån. Ljusfältsbländaren kan nämligen öppnas och stängas. Den har till uppgift att fokusera ljuset ännu mer. Som lite kuriosa och för att ge lite perspektiv kan jag nämna att det finns något som heter mörkerfältsbländare. Den belyser objektet från sidan. Men ljusfältbländaren beyser alltså objektet underifrån.
Efter alla dessa inställningar kan du dock göra några till. Med hjälp av preparatföraren kan du flytta på ett objekt, så att att du får se dess olika delar. Ljusmikroskopet har både grov- och finfokus. Med hjälp av kondensorbländaren, som sitter precis över ljusfältbländaren, kan du justera kontrasten på objektet.
Vill du kan du dessutom öka förstoringen. Vid Linköpings Universitet använder vi ljusmikroskop med en förstoring på upp till 100x. En lägre förstoring ger ett bättre skärpedjup, en högre förstoring ger sämre skärpedjup. När du byter objektiv behöver du inte göra om Köhlers inställning, men du måste ställa in grov- och finfokus på nytt. 100x-förstoringen kräver dessutom att du använder immersionsolja, vilket du kan se om du tittar på objektivet. Det sitter en svart ring runt det. Objektivet hamnar väldigt nära objektglaset, det är viktigt att kontrollera att du inte knäcker det, eftersom oljan ska ha fysiskt kontakt med objektivet.
Upplösning är avståndet mellan två punkter som syns fristående från varandra. På varje objektiv finns några siffror. Det står exempelvis 100x/1,25. Vad betyder det? 100x är själva förstoringen. Det betyder att objektet förstoras 100 gånger med hjälp av det objektivet. Den andra siffran kallas numerisk apertur. Ju högre värde det är på den siffran, desto bättre är objektivet. Linsens klarhet är bättre.
Här kommer en film som också finns utlagd på min YouTube-kanal. Filmen visar hur du ställer in mikroskopet och hur det ser ut i mikroskopet när du gör inställningen. Den är inspelad den 28 januari 2017, alltså efter examen.
Läs mer om mikroskopets delar.
Lindroth, M. Ljusmikroskopi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-22.
Lindroth, M. Praktiskt mikroskopiering. Laboration. Linköpings Universitet. 2013-10-30.
Tips! Luleå Universitet har publicerat ett dokument som beskriver Köhlers belysningsprincip. Här kan du också läsa om skötsel, underhåll, lampbyte och olika felsökningar. Läs dokumentet Mikroskop, av Gulin, M. 2014-03-12. (Hämtad 2017-10-22).
Grym blogg! 🙂 väldigt användbart för mig och också är BMA-student. 🙂 Tack!
Tack Annie, roligt att du tycker det 🙂
Hej! Jag är såååå glad att jag hittat din blogg! Läser själv till Biomedicinsk analytiker men vid Linnéuniversitetet. Jag har läst ett år för många år sen i Göteborg, men hoppade av (inte pga skolan eller utbildningen). Tyvärr måste jag säga att utbildningen i Kalmar är under all kritik. Jämför jag med Göteborg så har vi inte kommit någonstans i vad som finns inom Biomedicinska analytiker-programmen! Jag vet att vi fick lära oss Khölers belysningsprincip någongång i ettan eller kanske precis i början på år två innan jag hoppade av. Här på Linné har vi inte berört det, inte ens i anatomikursen där de slängt in histologiundervisning och användandet av ljusmikroskop! Det är ju väldigt relevant att kunna precis som du skriver! Jag sökte på Khölers belysningsprincip nu när jag kom på det (TACKAR för mitt år i Göteborg) och hittade din blogg igen, som jag gjort innan när jag sökt. TACK för att du skriver om allt, det har hjälpt mig till bättre förståelse i vissa stunder 🙂
Hej Ellie,
vad roligt att du har nytta av min blogg. Jag älskar att blogga, och det är också ett bra sätt för mig att lära mig mer genom att repetera. Och så spännande att du läser samma utbildning som jag, på en annan skola. Hur är det att läsa där? Det finns väl något som är bra? Har ni gjort VFU? Du får gärna gästblogga i min blogg om du vill, och berätta om vad du tycker, varför du valde utbildningen, hur du tänker om framtiden osv… Hör av dig med ett email i så fall. Ha det gott!
Ellie, har du sett mina e-kurser? Bland annat i mikroskopering.