Köhlers Belysningsprincip

Det finns något som heter ”Köhlers belysningsprincip.” Detta används i samband med ljusmikroskopering, och är en inställning som görs för att det en biomedicinsk analytiker tittar på i mikroskopet ska synas så bra som möjligt. Objektet blir jämnt upplyst, helt utan reflexer och med bra kontrast. Ljuskällan i mikroskopet utnyttjas då på ett så effektivt sätt att det räcker att driva den med underspänning (lampan behöver inte lysa med maximal styrka). Vi har gått igenom detta på ett seminarium, och här kommer en kort genomgång.

Förutsättningar

Det finns två villkor som måste vara uppfyllda för att Köhlers belysningsprincip över huvud taget ska kunna genomföras;

  1. mikroskopet ska ha en höj- och sänkbar kondensor.
  2. mikroskopets ljuskälla ska vara utrustad med kollektor och irisbländare.

En kollektor har linser. Den sitter närmast ljuskällan och samlar ihop ljuset innan det skickas vidare till kondensorn. Kondensorn sitter precis under objektbordet. I den finns också linser. Kondensorns uppgift är att fokusera ljuset till en stråle som riktas underifrån och upp genom objektet (det man tittarn på). Irisbländaren kan också kallas för ljusfältsbländare. Den består av några ”plattor” som tillsammans bildar en justerbar cirkel. Dessa är gömda inne i mikroskopet och syns inte, men kan justeras utifrån. Ljusfältsbländaren kan nämligen öppnas och stängas. Den har till uppgift att fokusera ljuset ännu mer. Som lite kuriosa och för att ge lite perspektiv kan jag nämna att det finns något som heter mörkerfältsbländare. Den belyser objektet från sidan. Men ljusfältbländaren beyser alltså objektet underifrån.

Inställningar

  1. Kondensorn ska ställas in så att den är i sitt högsta läge, linsen och eventuellt hjälplins ska vara i ljusstrålen. Från och med nu ska alla inställningar göras medan man tittar ner genom mikroskopet, och ser objektet.
  2. Med hjälp av ett objektiv som har låg förstoring (till exempel 10x eller 25x) ska man ställa in mikroskopet så att man ser objektet skarpt. Detta ska göras utan hänsyn till belysningen.
  3. Sedan ställer man in avståndet på okularen i binokulärtuben. Det är genom okularen man tittar ner på objektet, och bara någon millimeters felinställning kan göra stor skillnad. Det är viktigt att man kan se objektet lika bra med båda ögonen.
  4. Ljusfältsbländaren stängs. Kondenstorn sänkt så att konturen av ljusfältsbländarens ”ring” som plattorna bildar syns på objektet. Det blir som ett ljust fält bara i mitten. Men det ljusa fältet kanske inte ligger just i mitten, det kan också ligga lite för mycket åt höger, vänster eller i någon av de övre eller undre kanterna.
  5. Ljusfältsbländaren justeras med kondensorcenterskruvarna på ett sådant att att det ljusa fältet hamnar så nära mitten av synfältet som det bara är möjligt.
  6. Ljusfältsbländaren öppnas så att konturen av dess kanter precis försvinner ut ur synfältet.

Nu är vi färdiga med Köhlers belysningsprincip. Efter alla dessa inställningar kan man dock göra några till. Med hjälp av preparatföraren kan man flytta på ett objekt, så att att man får se dess olika delar. Ljusmikroskopet har både grov- och finfokus. Med hjälp av kondensorbländaren, som sitter precis över ljusfältbländaren, kan man justera kontrasten på objektet. Vill man kan man dessutom öka förstoringen. Vid Linköpings Universitet använder vi ljusmikroskop med en förstoring på upp till 100x. En lägre förstoring ger ett bättre skärpedjup, en högre förstoring ger sämre skärpedjup. När man byter objektiv behöver man inte göra om Köhlers inställning, men man måste ställa in grov- och finfokus på nytt. 100x-förstoringen kräver dessutom att man använder immersionsolja, vilket syns om man tittar på objektivet. Det sitter en svart ring runt det. Objektivet hamnar väldigt nära objektet, det är viktigt att kontrollera att man inte knäcker det, eftersom olja ska ha fysiskt kontakt med objektivet.

Upplösning, förstoring och numerisk apertur

Upplösning är avståndet mellan två punkter som syns fristående från varandra. På varje objektiv finns några siffror. Det står exempelvis 100x/1,25. Vad betyder det? 100x är själva förstoringen. Det betyder att objektet förstoras 100 gånger med hjälp av det objektivet. Den andra siffran kallas numerisk apertur. Ju högre värde det är på den siffran, desto bättre är objektivet. Linsens klarhet är bättre.

Här kommer en film som också finns utlagd på min YouTube-kanal. Filmen visar hur man ställe in in mikroskopet och hur det ser ut i mikroskopet när an gör inställningen. Den är inspelad den 28 januari 2017, alltså efter examen:

Läs mer om mikroskopets delar.

Nu erbjuder jag alla mina bloggläsare en gratiskurs i mikroskopering. Det är en kurs som du kan göra via internet – när du vill och var som helst. Läs mer på sidan E-learning. 

Källa: 

Lindroth, M. Ljusmikroskopi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-22.

Lindroth, M. Praktiskt mikroskopiering. Laboration. Linköpings Universitet. 2013-10-30.

5 comments

  1. Hej! Jag är såååå glad att jag hittat din blogg! Läser själv till Biomedicinsk analytiker men vid Linnéuniversitetet. Jag har läst ett år för många år sen i Göteborg, men hoppade av (inte pga skolan eller utbildningen). Tyvärr måste jag säga att utbildningen i Kalmar är under all kritik. Jämför jag med Göteborg så har vi inte kommit någonstans i vad som finns inom Biomedicinska analytiker-programmen! Jag vet att vi fick lära oss Khölers belysningsprincip någongång i ettan eller kanske precis i början på år två innan jag hoppade av. Här på Linné har vi inte berört det, inte ens i anatomikursen där de slängt in histologiundervisning och användandet av ljusmikroskop! Det är ju väldigt relevant att kunna precis som du skriver! Jag sökte på Khölers belysningsprincip nu när jag kom på det (TACKAR för mitt år i Göteborg) och hittade din blogg igen, som jag gjort innan när jag sökt. TACK för att du skriver om allt, det har hjälpt mig till bättre förståelse i vissa stunder 🙂

    1. Hej Ellie,
      vad roligt att du har nytta av min blogg. Jag älskar att blogga, och det är också ett bra sätt för mig att lära mig mer genom att repetera. Och så spännande att du läser samma utbildning som jag, på en annan skola. Hur är det att läsa där? Det finns väl något som är bra? Har ni gjort VFU? Du får gärna gästblogga i min blogg om du vill, och berätta om vad du tycker, varför du valde utbildningen, hur du tänker om framtiden osv… Hör av dig med ett email i så fall. Ha det gott!

Vad tycker du?