Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Vävnadstyper

Här om dagen hade vi en himla intressant föreläsning om olika typer av vävnad som finns i människokroppen. Ämnet är alltså histologi, något en biomedicinsk analytiker ska kunna. En vävnad består av celler som ligger i extracellulär matris. Muskelvävnad är alltså muskelceller som omges om sin omgivning. Alla vävnader har olika funktion. Det finns sju vävnadstyper som alla tillsammans bildar kroppen och dess organ; epitel, bindväv, fett, brosk och ben, muskler, nerver, blod och lymfa. Varje typ av vävnad har sina egna kännetecken. Det finns speciella celler som ligger på ett speciellt sätt i vävnaden.

Epitelvävnad

Epitelcellerna kan ligga i ett eller flera lager, på ett basalmembran. De kan vara kubiska eller cylindriska men har ungefär samma funktion oavsett var i kroppen man finner dem. Detta gäller dock med ett undantag. I urinvägarna finns ett övergångsepitel. Detta skiljer sig från övriga epitel därför att det kan stretchas ut. När urinblåsan är full kommer övergångsepitelet att stretchas ut, men så fort blåsan är tömd återtar epitetet sin ordinarie form. Epitel är cellskikt som täcker inre organ. Vi börjar med att titta på några bilder som jag har tagit med hjälp av mitt eget mikroskop (vintern 2016, efter examen).

Först och främst - så här ser en epitelcell ut. Den har en cellkärn som är lite mörk. Själva celler är lite ojämn.

Först och främst – så här ser en epitelcell ut när den får ligga löst för sig själv på ett objektglas under ett mikroskop. Den har en cellkärna som är lite mörk den syns tydligt. Själva celler är ojämn. Just den här cellen är tagen från insidan av kinden.

Det finns som sagt var olika typer av epitel. Man kan se skillnaden på dem och man ska kunna se skillnad på dem. Här kommer några exempel. Nedanför set du en bild som visar enkelt kubiskt epitel i en njure. Epitelcellerna ligger intill varandra som på en rad. De bildar en cirkel eftersom njuren är skuren på det sättet. De svarta pilarna som jag har ritat ut visar på två sådana cirklar med enkelt kubiskt epitel. Men du ser många enkla kubiska epitel på bilden, eller hur? Epitelet är enkelt eftersom det är ett enda lager av epitelceller och det är kubiskt eftersom cellerna blir liksom fyrkantiga.

enkelt-kubiskt

Enkelt kubiskt epitel.

Vi tittar lite närmare på samma bild.

enkelt-kubiskt-epitel

Ekelt kubiskt epitel.

I bilden ovan ser du tydligt att et är en enda rad av epitelceller och att de ser ut lite som fyrkanter. Därav namnet ”enkelt kubiskt epitel.” Här har vi en film:

Nu tittar vi på nästa typ av epitel, det är ett enkelt cylindriskt epitel.

enkelt-cylindriskt-10

Enkelt cylindriskt epitel.

Skillnaden mellen enkelt kubiskt och enkelt cylindriskt epitel är precis som det låter. Det cylindriska epitelcellerna ser ut lite som cylindrar, de blir liksom hoptryckta. Men de ligger fortfarande en och en på rad. Vi tittar på hur det ser ut i större förstoring.

Enkelt cylindriskt epitel.

Enkelt cylindriskt epitel.

Lägg märke till hur cellkärnan på varje epitelcell har formen lite som ett ägg. Cellen är lite hoptryckt, alltså cylindrisk. Men lägg också märke till att cellkärnorna ligger nästan i en perfekt linje en och en. Här kommer min film:

Ibland ligger cellerna nämligen inte en och en, de kan ligga så hoptryckta att de kläms till och cellkärnorna hamnar i olika nivåer. Då kallar det för stratifierat. Vi tittar på några sådana bilder också. Här har vi ett cylindriskt pseudostratifierat epitel.

cylindriskt-pseudostrafifierat-epitel-10x

Cylindriskt pseudostratifierat epitel.

Och i lite större förstoring.

cylindriskt-pseudostratifierat-epitel-20x

Cylindriskt pseudostratifierat epitel.

Och ännu större förstoring. Nu syns det verkligen att de mörka cellkärnorna inte ligger på en jämn rad. De små ”fjunen” längst upp på epitelvävnaden.. de kallas för cilier. Ett eptel kan nämligen vara cilierat, det är små hårstrån som rör sig så att olika ämne flyttas. Exempelvis finns cilier i luftrören och de hjälper oss att bli av med smuts och sådant som vi har andats in.

cylindriskt-stratifierat-epitel-60x

Cylindriskt pseudostratifierat epitel.

Min film visar tydligt alla delar som basalmembran och cellkärna:

Och här en film om epitel som är stratifierade på riktigt, och alltså inte bara pseudo…

På bild ser det ju ut så här när det är skvamöst stratifierat:

stratifierat-skvamo%cc%88st-epitel-10x

Skvamöst stratifierat epitel.

På samma sätt som det finns cylindriska epitel som är pseudostratifierade finns det också kubiska. Här  nedan exempelvis tittar vi på ett skvamöst stratifierat epitel. Ordet skvamös betyder ”fjällande” och man kan säga att epitelet ser ut lite som fjällen på en fisk om man har lite fantasi. Stratifierat betyder ju att det är fler än ett cellskikt.

Det här syns ännu tydligare i högre förstoring.

stratifierat-skvamo%cc%88st-epitel-20x

Skvamöst stratifierat epitel.

Och här syns det verkligen, när jag har 600 gångers förstoring.

stratifierat-skvamo%cc%88st-epitel-60x

Skvamöst stratifierat epitel.

En sak till som kan vara bra att kunna när det gäller epitel är övergångsepitelet. Det är ju så att olika typer av epitel finns på olika ställen i kroppen. En och samma typ av epitel kan hittas på många olika ställen i kroppen – förutom just övergångsepitelet. Det hittar du bara intill urinröret och urinblåsan. Detta epitel kan stretchas ut, vilket de andra inte kan.

o%cc%88verga%cc%8ang-1

Övergångsepitel.

Lägg märke till att överst på övergångsepitelet finns stora cellen och under finns mindre celler. Det här är typiskt för just övergångsepitel. Vi tittar på det i ännu högre förstoring.

o%cc%88verga%cc%8ang-2

Övergångsepitel.

Ja, vi tar väl en film om övergångsepitelet också, va?

Nu syns det väldigt tydligt att det är storleksskillnad på cellerna; överst ligger de största och under dem mindre. Nu kan vi titta på en film som handlar om huden (där det finns epitel). Filmen finns på YouTube, det är det så välkända Shotgun Histology som har gjort filmen.

Bindväv

Vår bindväv finns lite överallt i kroppen och är rik på blodkärl. Här finns också mycket kollagen och proteiner. Cellerna som bildar bindväven är fibroblaster, De ligger huller om buller, vilket syns tydligt i ett ljusmikroskop eftersom det ser lite rörigt ut. Bindvävens uppgift är att täcka skadade områden på kroppen.

Fettvävnad

Fettcellerna är stora och innehåller mycket fett. Cellkärnan kan ibland tryckas ut i kanten av cellen, just för att den innehåller så mycket fett. Inga andra celler liknar en fettcell. Fettvävnaden har till uppgift att ge kroppen ett mekaniskt skydd. Så här ser fotot från mitt eget mikroskop ut (taget efter examen 2016):

fett

Fettvävnad. Stora celler som ser tomma ut men egentligen är de fyllda med fett. I kanterna ser du små mörka prickar. Det är cellkärnan som har tryckts ut i kanten eftersom det finns så oerhört mycket fett i fettcellerna. Cellkärnan får helt enkelt lite svårt att få plats.

Nu tittar vi på en film som handlar om fettvävnaden.

Brosk

Broskcellerna kallas kondrocyter. Den här vävnaden gör oss starka. Brosket saknar blodkärl och nerver, och är därför helt beroende av vätska från närliggande vävnad. Brosket kan i sin tur delas upp i olika typer av brosk; hyalint (glas), fibröst och elastiskt.

Ben

Det finns två olika typer av ben; kompakt och spongiöst. Ben ser också väldigt speciellt ut i mikroskopet. Det är väldigt kompakt. Små svarta pricka i vävnaden innehåller ostrocyterna, bencellerna, och mellan dem finns små kanaler. Dessa kanaler är fibrer. Det finns ytterligare två mycket viktiga och lite störra kanaler i benvävnaden; Haverska kanalen och Volkmans kanal. Den Haverska kanalen är längsgående, medan Volkmans kanal är tvärgående. Strukturellt sätt är detta samma kanaler. I dem finns blod- och nervbanor.

Muskler

vävnad

Vävnad; hjärtmuskel.

Det finns tre typer av muskler i människokroppen; glatt muskulatur, skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur. Den glatta muskulaturen finns lite överallt i kroppen, bland annat runt tarmarna. Den liknar bindväven till utseende på så vi att den är ganska oorganiserad. Muskelcellerna är korta, och här finns mycket blodkärl. Det man ska titta efter om man vill skilja glatt muskulatur från bindväv är att muskelfibrerna i den glatta muskeln ibland går åt samma håll.

Skelettmusklerna är långa muskelceller som ligger parallellt med varandra, alltså är det en tvärstrimmig muskel. De kan ha flera kärnor och mellan dem löper kapillärer.

muskel-la%cc%88ngd-10x-b

Tvärstrimmig muskel skuren utmed dess längd. De svarta prickarna är cellkärnor.

 

muskel-tva%cc%88ren-10x-b

Tvärstrimmig muskel skuren på tvären. De svarta prickarna är cellkärnor, samma som på bilden ovan.

Hjärtmuskulaturen finns, naturligtvis, bara i hjärtat. De förgrenar sig på ett väldigt speciellt sätt, där en hjärtfiber har kontakt med två andra. Dessa har i sin tur kontakt med två vaddera fibrer och så vidare. Det blir till ett närverk, och när en muskelfiber i hjärtat stimulerar då stimuleras snart alla. Alla celler mpste kunna kontraheras samtidigt. Muskeln är, precis som skelettmusklerna, tvärstrimmig. Skillnaden mellan hjärtats muskel och skelettmuskeln är att i hjärtat löper inte fibrerna parallellt med varandra. Blodkärl (kapillärer) omger muskelfibrerna och man ser tydligt förgreningen.

Nerver

I nerverna finns mycket nervceller och blodkärl. Men olika platser i nervvävnaden (ryggmärg, hjärna eller perifera nerver) man tittar, innehåller den lite olika saker. I ryggmärgen finns exempelvis två olika typer av substans; grå och vit. Det är den grå substansen som sitter längst in och i denna finns mycket celler, axoner. Axoner frisätter ett ämne som heter acetylkolin. Ämnet binder till skelettmusklerna och gör att vi kan röra oss. Där axonet slutar och inte längre är i kontakt finns en nervändsplatta. Se filmen om ryggmärgen; Spinal Cord eller filmen om nerven; Nerve.

Hud

Huden består av fyra delar; epitel, bindväv, glatt muskulatur och känselkroppar. I mikroskopet ser känselkroppen ut ungefär som en lök i genomskärning. I mitten på den sitter ett axon. Nerven sträcker sig senas genom muskulaturen. De olika vävnaderna samarbetar alltså med varandra och bygger upp olika organ tillsammans. Se filmen om tunn hud; Thin Skin och filmen om tjock hud; Thick Skin.

Källa: 

Andersson, K. Tissue identification.m4v. Film. YouTube. 2011-06-05. (Hämtad 2013-12-01).

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Mohseni, S. Olika typer av vävnad. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-11-26.

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

SimplyAandP. Dense irregular.mp4. Film YouTube. 2011-08-26. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology adipose tissue. Film. YouTube. 2007-08-13. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology areoral connective tissue. Film. YouTube. 2014-08-14. (Hämtad 2014-09-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology dense bone. Film. YouTube. 2007-08-14. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology dense regular connective tissue. Film. YouTube. 2007-08-13. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology elastic cartilage. Film. YouTube. 2007-08-13. (Hämtad 2007-08-13).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology fibro-cartilage. Film. YouTube. 2007-08-13. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology hyaline cartilage. Film. YouTube. 2007-08-13. (Hämtad 2007-08-13).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology nerve. Film. YouTube. 2007-08-23. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology spongy bone. Film. YouTube. 2007-08-14. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology thin skin. Film. YouTube. 2007-08-10. (Hämtad 2013-12-01).

WhashingtonDeceit. Shotgun histology three muscle types. Film. YouTube. 2007-08-13. (Hämtad 2013-12-01).

 

17 comments on “Vävnadstyper

  1. Pingback: Nuklerarmedicin | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Stress | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Benmärgen och dess blodceller | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Ateroskleros | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: Att andas | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: Hjärtmuskulatur | Biomedicinsk Analytiker

  7. Pingback: TNF | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 1 december, 2013 by in - Histologi T1, - Introduktion, Termin 1 and tagged .
%d bloggare gillar detta: