Vårdhygien

Alla som arbetar inom vården har ett ansvar för att reglerna för hygien följs inom vården. Det gäller alltså också en biomedicinsk analytiker. Hälso- och Sjukvårdslagen kräver att vi ska tillhandahålla en god hygienisk standard i vården, SOSFS 2007:19 är en bindande förordning som handlar just om basal hygien inom vården, och sedan har varje landsting sina egna lokala riktlinjer också. Syftet med vårdhygien är:

att förhindra smittspridning genom att förebygga vårdrelaterade infektioner hos patienter och vårdpersonal.

Vårdrelaterade infektion är sådana infektioner som uppstår hos en person som finns inom vården eller har behandlats av sjukvården, och som är en följd av vården. Det kan vara en urinvägsinfektion efter att man haft en urinkateter insatt. Det finns två viktiga smittkällor; händer och kläder. Därför finns det regler kring hur man ska sköta sin handhygien och sina arbetskläder.

Handhygien
  1. Tvätta händerna med två och vatten om det finns smuts som är synlig
  2. Sprita händerna, gnid in spriten och var noga med de ställen som ofta glöms; på ovansidan av händerna, mellan fingrarna, under naglarna, den dominerande handens tumme
  3. Vänta 20 – 30 sekunder tills handspriten har torkat
  4. Ta på handskarna (vid risk för direktkontakt med kroppsvätskor)

VårdhygienUnder naglarna finns det lika många bakterier som antalet invånare i Sverige. Det finns två typer av bakterier på våra händer; residenta och transienta. De residenta är de bakterier som alltid finns på vår hud och som vi mår bra av att ha. De bor i vår hud och är nästan omöjliga att få bort. De transienta bakterierna är tillfälliga och kan ställa till med en hel del skada. Det är dessa som vi vill ha bort. Under klockor och ringar finns mycket bakterier, smycken ska inte användas när man arbetar inom vården.

Arbetskläder

Arbetsgivare ska tillhandahålla arbetskläder. Dessa ska:

  • vara kortärmade
  • vara torra och rena
  • bytas varje dag eller oftare om den förorenas
  • aldrig blandas med civila kläder
  • tvättas av arbetsgivaren

Ibland kan man också använda en skyddsrock eller plastförkläde, om det finns risk för kontaminering av arbetskläderna. Om rocken är av tyg får man bara använda den hos en och samma patient, aldrig gå med den från en patient till en annan. Alla plastförkläden ska slänga direkt efter användning.

Tag-ytor

Härutöver kan man också tänka på alla tag-ytor, alltså ytor som vi människor ofta tar på. Var sätter du dona händer ofta? Det är på sänglampan, sängbordet, dörrens handtag, fönsterbrädet, stolen, sängen.. kommer du på fler? Detta är ställen där det finns risk för mer bakterier och ytorna kan behöva punktbehandlas med sprit.

Läs mer i Socialstyrelsens bok Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag. Du kan beställa den eller ladda ner den direkt i datorn.

Källa: 

Cammerud, K. Vårdhygien. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-11-04.

Socialstyrelsen. Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag. 2006. (Hämtad 2013-11-19).

Sveriges Riksdag. Hälso- och Sjukvårdslag. 1982. (Hämtad 2013-11-19).

Vad tycker du?