Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Hälsa, Etik, Lärande

Föreläsning

Föreläsningssalen i Nationernas Hus, Linköping.

Det närmar sig tentamen, och de sista föreläsningarna har varit. Jag tänkte sammanfatta dem kort i ett inlägg. Eftersom vi är så många elever som läst HEL1-kursen tillsammans, från alla kurser på Hälsouniversitetet, så brukar vi samlas på Forumteatern i Nationernas Hus. Ni ser bilden här till vänster. Det är där alla föreläsningar har skett.

Förbättringsarbete

Vi har alla gjort ett individuellt förbättringsarbete, och då blev det naturligt att få en föreläsning i ämnet också. Det handlar om att kunna identifiera områden som kan förbättras, att hitta metoder för att förbättra och att mäta den förbättringen på ett kvalitetssäkert sätt. Det finns olika diagram man kan göra för att identifiera problem. Vi fick också lära oss vad en PDSA-cykel är. PDSA står för Plan, Do, Study och Act och den sammanfattar praktiskt taget hela förbättringsarbetet. Vi har dessutom alla läst valfri litteratur. Den ska naturligtvis vara knuten till temat för vårt specifika förbättringsarbete.

Hälsans Villkor

Därefter följde en föreläsning om hälsans villkor, där vår föreläsare jämförde olika åldersgruppers hälsa över tid och visade hur hälsan totalt sett har förbättrats över tid. Det finns specifika saker som förbättrar och försämra vår hälsa, och i direkt-effekt-modellen framgår detta tydligt. Modellen visar hur viktigt det är att vara en del av ett socialt sammanhand för att ha hälsa. Det sociala nätverket är ett stöd. Därmed förstärks ett hälsosamt beteende. Även i denna föreläsning var det mycket modeller och diagram.

Hälsorisk – exponering, egenskap och beteende

Denna föreläsning gav oss lite fördjupning i Hälso- och Sjukvårdslagen, men framför allt lite mer om hälsoteorierna. Boorse biostatistiska hälsoteori menar att den som har biostatistisk normalitet har hälsa. Nordefelt pratar om förmågan att uppnå vitala mål under standardomständigheter, medan Antonovskys hälsoteori lyfter begreppet KASAM, känsla av sammanhang. Tre viktiga begrepp här är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Ja och sist men inte minst, WHO´s definition av hälsa: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande..” Den ändrades senare. Socialstyrelsen har nästan kopierat den, men strukit ordet ”fullständig”.

Föreläsaren förklarade också skillnaden i begreppen disease, sickness och illness. DIseas är den professionella bedömningen (läkarens), sickness är samhällets bedömning (försäkringskassans) och illness är patientens egen personliga uppfattning. Dessa tre beskriver samma sak ur olika perspektiv.

Kunskap, Lärande och PBL

Här gjordes definitionen av olika sorters kunskap; katalog kunskap är sådant som årtal. Det kan rabblas men inte förstås. Analog kunskap förstås, medan dialog kunskap är att veta vad jag kan och inte kan Detta är inte samma sak som ytinriktad och djupinriktad inlärning. Det finns också något som heter atomism och holism. Det viktigaste av allt är i alla fall att inte memorera kunskap, det är mycket bättre att diskutera den. Detta stämmer väl överens med PBL, där man har mycket problemlösning, kommunikation och samarbete.

Etik

Under etikföreläsningen fick vi en del information om den normativa etiken. Här finner vi Immanuel Kants pliktetik, men också Benthams konsekvensetik och Platons respektive Aristoteles dygdetik. De utgår alla från olika saker; pliktetiken utgår från plikterna (att inte ljuga, inte döda med fler), alltså avsikterna, medan konsekvensetiken struntar i avsikten och utgår från vilken konsekvensen blir av en handling. Dygdetiken å sin sida intresserar sig för dygderna. Den svarar på hur vi ska vara som människor, och inte så mycket på vad som är rätt eller fel.

Att mäta hälsa

Kan man mäta hälsa? Det kanske är svårt, men det går. Det framgick på föreläsningen. Man måste naturligtvis tänka sig för när man definierar vad hälsa är så att man vet vad man mäter. Inom den svenska sjukvården används oftast Boorse teori, även om han inte nämns. Men det finns självskattningsskalor som används inom vården, och här kommer begreppet illness in, enligt ovan. Ja, i slutändan känns det som att allt är hopknutet på något sätt.

Jag vill också nämna några andra föreläsningar som vi fick, utan att fördjupa mig i dem. Dessa berörde ämnena Hur lyckas studierna, Inför examination, Studenternas Rättigheter, Om hälsa och sjukdom i Nepal samt en TV-pjäs som som heter Genvägar.

Källa: 

Basgruppsarbete. Hälsa. Seminarium. 2013-09-23.

Basgruppsarbete. Etik. Seminarium. 2013-10-07.

Faresjö, T. och Jern, M. Kan man mäta hälsa? Föreläsning. Linköpings Universitet.  2013-10-08.

Kihlström, E och Petersson, L. Yrkesetiska koder för biomedicinska analytiker. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-10-01.

Liljeqvist, B. Studieteknik. Föreläsning. Studieteknik. Linköpings Universitet. 2013-09-12.

Lärande. Seminarium. Linköpings Universitet. Hösten 2013.

3 comments on “Hälsa, Etik, Lärande

  1. Pingback: Stress | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: VFU2 – femte veckan | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Schema termin 5 | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 11 oktober, 2013 by in - HEL 1, Termin 1 and tagged .
%d bloggare gillar detta: